Facebook noscript imageRapport: Hälften i utsatta områden överväger att lämna Sverige
Rapport: Hälften i utsatta områden överväger att lämna Sverige
Rinkeby i Stockholm är ett av Sveriges utsatta områden. Foto: AleWi, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons.
Rinkeby i Stockholm är ett av Sveriges utsatta områden. Foto: AleWi, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons.

51 procent av de som bor i utsatta områden har övervägt att flytta från Sverige. Samtidigt råder bred enighet om språkkrav i välfärden men djupa klyftor i synen på vad integration egentligen kräver.

Siffrorna kommer från del två av Sverigerapporten som tagits fram av Järvaveckan Research tillsammans med Indikator Opinion. Undersökningen bygger på svar från drygt 4 900 personer och publicerades under onsdagen.

I utsatta områden säger 51 procent att de har funderat på att flytta från Sverige. Bland personer med utländsk bakgrund i samma områden är andelen 55 procent. Motsvarande siffra i resten av landet är 39 procent.

Missnöje och skatter driver flyttankarna

Bakom flyttankarna ligger framför allt ett missnöje med hur samhället utvecklas och en känsla av otrygghet. Men det finns tydliga skillnader under ytan. Boende i utsatta områden anger i högre grad höga skatter som orsak med 36 procent. Att ha familj och vänner i andra länder samt en tuff bostadsmarknad är också vanligare skäl i dessa områden.

Bland unga i åldern 18 till 29 år handlar det framför allt om ekonomi och karriär. Tio procent av unga med utländsk bakgrund i dessa områden anger att de saknar möjlighet att utöva sin religion fullt ut.

Svenskfödda i utsatta områden sticker ut i en kategori. Bland unga med svensk bakgrund anger 57 procent missnöje med samhällsutvecklingen som skäl. Det är en markant skillnad mot unga med utländsk bakgrund i samma områden där siffran stannar på 39 procent.

Bred enighet om språkkrav

Språkkrav för arbete inom vård skola och omsorg får stöd av 82 procent i utsatta områden och hela 92 procent i resten av landet. Jobb lyfts fram som den enskilt viktigaste nyckeln till integration i båda grupperna.

Däremot går åsikterna isär om vad som faktiskt hindrar integrationen. I övriga Sverige betonar 45 procent individens egen motivation. I utsatta områden pekar fler i stället på utbildning och kampen mot diskriminering.

– Rapporten visar både samsyn och sprickor. Det finns en bred enighet om språkets betydelse i välfärden, men också tydliga skillnader i synen på andra förslag som ofta hamnar i integrationsdebatten. Det understryker behovet av ett mer nyanserat samtal om var det faktiskt finns gemensam mark i integrationsfrågorna och var skiljelinjerna går, säger Ahmed Abdirahman, vd och grundare, Stiftelsen Järvaveckan.

Om arbetsmarknaden säger Abdirahman:

– Det finns en bred enighet om att jobb är nyckeln till integration. Men rapporten visar också att vi har olika syn på vad som hindrar människor från att lyckas. Om debatten ska bli mindre polariserad måste vi våga prata om både språket och de sociala trösklarna, säger Ahmed Abdirahman.

Simone Svensson

Reporter

Tips mottages gärna!
simone.svensson@bulletin.nu