Facebook noscript imageRapport: Över 50 procent av svenskarna självcensurerar
Politik
Rapport: Över 50 procent av svenskarna självcensurerar
Sverigedemokrater är den väljargrupp i Sverige som självcensurerar sig mest. Foto: Stefan Jerrevång/TT
Sverigedemokrater är den väljargrupp i Sverige som självcensurerar sig mest. Foto: Stefan Jerrevång/TT

Självcensur förekommer i högre grad bland Sverigedemokrater än i andra väljargrupper enligt en ny ESO-rapport. Undersökningen avslöjar att över 50 procent av svenskarna självcensurerar sig.

Enligt en ny ESO-rapport framgår det att Sverigedemokrater uppger sig vara den mest självcensurerande väljargruppen i Sverige. Rapporten som undersöker självcensur i Sverige är skriven av statsvetarna Sten Widmalm, Thomas Persson och André Casselbrant.

– Självcensur är en fråga som har tagits upp men den har inte tagits upp i någon särskilt stor omfattning. Jag tror också den är viktig för att förstå hur det demokratiska klimatet ser ut i ett land, säger Sten Widmalm till Bulletin.

Mer självcensur nu än under McCarthyismen

Liknande rapporter har gjorts i andra länder, men ESO-rapporten som Sten Widmalm arbetat med är den första av sitt slag i Sverige. Enligt Widmalm har det endast funnits en tidigare studie i Sverige som undersökt självcensur. Det har aldrig gjorts några studier systematiskt. Över 50 procent i Sverige uppger att de självcensurerar sig och enligt Sten Widmalm tyder det på en ökning baserat på den tidigare studien.

– Det är ingen som har vetat att självcensur finns i den utsträckningen. Ingen har tidigare gjort större eller systematiska undersökningar om självcensur. Så det är ingen som tidigare kunnat säga hur det kopplas till variabler som ålder, kön, inkomst och partisympatier, säger Sten Widmalm.

Rapporten baseras på en enkätstudie som visar att svenskar i hög grad självcensurerar sig. Även i andra länder förekommer självcensur. I USA är det exempelvis fler som svarar att de självcensurerar sig i dag, än vad det var under McCarthyismen på 1940- och 1950-talet. McCarthyismen växte fram som ett resultat av kommunistskräcken i USA där staten förtryckte vissa medborgare som misstänktes för att vara kommunister.

– I USA genomförde man undersökningar om självcensur under McCarthyismen eftersom man var orolig för att McCarthyismen höll på att förstöra demokratin inifrån. Då kom man fram till att det var ungefär 13 procent som självcensurerade sig och i dag ligger motsvarande siffra på någonstans mellan 40 och 60 procent.

Statsvetaren Sten Widmalm är en av författarna till ESO-rapporten om självcensur. Foto: Uppsala universitet

Finns indikationer på minskad självcensur

Svenskar självcensurerar sig i större utsträckning om de exempelvis är sverigedemokrater. Självcensur förekommer också oftare bland yngre åldersgrupper och män. I frågor som berör invandring och integration förekommer självcensur också oftare.

– I en SOM-undersökning har Henrik Ekengren Oscarsson och hans kollegor kommit fram till att det tidigare varit stor skillnad i vad de tillfrågade tycker om invandringsfrågan jämförelsevis med vad politikerna tycker. Men det är ett gap som på senare tid har minskat.

Sten Widmalm hoppas att självcensuren kommer minska med åren och säger att det skedde en liten minskning under 2022. Men han säger också det finns risk för att självcensuren förflyttar sig till att handla om andra frågor än exempelvis invandring och integration.

– Båda sakerna kan hända eftersom det kommer upp nya saker på agendan hela tiden. Om man tittar på undersökningar som mäter vad svenskar tycker är mest hotfullt i samhället, så har det ändrats under tid. Inte så konstigt, var det för några år sedan pandemin. Men samtidigt svarar också folk att de hotas av kriminaliteten i samhället.

Kan undersöka förändringar om drygt en månad

ESO-rapporten baseras på data från 2021 och 2022. 21 mars kommer SOM-institutet släppa mer dataunderlag vilket innebär att Sten Widmalm och andra statsvetare kommer kunna göra fler slutsatser om hur självcensur förändrats under tid.

– Den undersökning som vi presenterar är gjord under för kort tid för att vi ska kunna uttala oss om några förändringar. Däremot kommer vi kunna uttala oss om det om drygt en månad när SOM-institutets data blir offentliga.

Anton Storm

Anton Storm. Reporter