Rapport: Över hälften saknar kontanter vid kris
Över hälften av svenskarna uppger att de är för dåligt förberedda med kontanter för att hantera störningar i betalningssystemen. En ny rapport från Sparbankernas Riksförbund pekar på ett tydligt glapp mellan självbild och faktisk beredskap. – När det kommer till den finansiella beredskapen är vi betydligt sämre rustade i hushållen, säger Björn Elfstrand, vd för Sparbankernas Riksförbund till Senioren.
En undersökning med över tusen intervjuer visar att 53 procent anser sig vara förberedda för en kris eller krigssituation. Samtidigt uppger 55 procent att de saknar kontanter helt som en del av sin beredskap. Resultaten presenteras i en ny rapport från Sparbankernas Riksförbund, rapporterar Senioren.
Rapporten visar att hushållens betalningsförmåga vid störningar är begränsad.
Fyra av tio uppger att de skulle klara sig några dagar utan att köpa något om digitala betalsystem inte fungerar. Samtidigt svarar 24 procent att de snabbt skulle få ekonomiska problem. Ytterligare 22 procent uppger att de skulle klara sig tack vare kontanter.
Kontanter minskar trots kända risker
Kontantreserverna i hushållen har minskat kraftigt.
År 2023 hade 41 procent mer än 2 000 kronor i kontanter hemma. År 2025 har andelen sjunkit till 23 procent. Samtidigt saknar mer än hälften helt kontanter.
Skillnaderna mellan grupper är tydliga.
Bland äldre uppger 51 procent att de skulle klara sig några dagar utan inköp vid ett avbrott. Bland unga svarar 34 procent att de snabbt skulle få ekonomiska problem. Motsvarande andel bland personer som bor i hyresrätt är 33 procent. Rapporten visar dock inte hur kontantinnehavet skiljer sig mellan åldersgrupper.
Enligt riktlinjer från Myndigheten för civilt försvar bör hushåll klara sig i minst en vecka vid en kris, inklusive att ha en mindre kontantreserv i mindre valörer och flera betalningsvägar.
– Många verkar känna en stark tilltro till sin egen förmåga i en potentiell kris, säger Björn Elfstrand, vd för Sparbankernas Riksförbund till Senioren.
Rapporten visar också att nio av tio anser att ett starkt beroende av digitala betalningar är ett problem vid kris eller krig.
Antalet bankkontor har samtidigt minskat från nära 1 900 till cirka 940, och 38 kommuner saknar helt fysiskt bankkontor. Endast var tredje svensk uppger att de känner sig trygga med bankernas krisberedskap.
