När Bulgarien införde platt skatt på 10 procent 2008 hände något som överraskade kritikerna. Skatteintäkterna ökade med 39 procent jämfört med föregående år – trots den kraftiga skattesänkningen. Detta framgår av en rapport från Skattebetalarnas Förening som visar att erfarenheterna från flera länder följer samma mönster.
De länder som infört platt skatt har enligt rapporten generellt ökat sina skatteintäkter, samtidigt som de fått en starkare ekonomisk tillväxt och en snabbare förmögenhetsökning än jämförbara länder.
Tydliga resultat
Bulgarien införde samma skattesats – 10 procent – på både personliga inkomster och företagsvinster. Det ledde inte bara till ökade skatteintäkter utan också till att landets genomsnittliga medborgare såg sin förmögenhet öka med över 1 000 procent på tio år enligt Skattebetalarnas rapport.
2007 var bruttonationalprodukten per capita 58 874 kronor i Bulgarien. 2023 hade den stigit till 158 817 kronor.
Även Ryssland, som införde 13 procents platt skatt på personliga inkomster 2001, upplevde en omedelbar ökning av skatteintäkterna. Samma mönster upprepades i Estland, Lettland, Slovakien och Georgien.
Skatter bromsar tillväxten
I en rapport från Svenskt Näringsliv skriver nationalekonomen Jacob Lundberg att 96 procent av de svenska skatteintäkterna kommer från skatter som hämmar ekonomisk aktivitet.
”Skatter på kapital och företagande står för en mindre del av skatteintäkterna men kan ha stora effekter på tillväxten. Bolagsskatten och kapitalinkomstskatten minskar avkastningen på entreprenörskap och innovationer,” skriver Lundberg i rapporten.
Med en effektiv marginalskatt på 71 procent för höginkomsttagare har Sverige en av världens högsta skattenivåer, visar Lundbergs rapport.
Enligt Lundbergs beräkningar skulle sänkt statlig inkomstskatt för höginkomsttagare skapa en samhällsekonomisk vinst på 1,5 miljarder kronor för varje miljard som skatten sänks.
”Skattesänkningen leder totalt sett till ökade skatteintäkter med en halv miljard,” konstaterar Lundberg.
Historiska perspektiv
Skattebetalarnas rapport lyfter fram att inget land i världen har haft höga skatter innan de fick välstånd. Rapporten uppger att dagens skattetryck blev först möjligt i länder som redan var välmående.
Lundberg bekräftar denna bild: ”Av alla proportionella skattejurisdiktioner i EU verkar Bulgariens system flatast: det tillämpar inga icke-beskattningsbara trösklar, samma skattesatser för personlig inkomst och företagsinkomst (10%), nästan 100% enhetlig moms.”
Enligt forskningsstudier som refereras i båda rapporterna betalas ett högt pris för ett högt skattetryck i form av lägre tillväxt – varje ökning av skattetrycket med 10 procentenheter minskar den ekonomiska tillväxten med 0,5-1 procentenhet per år.
