Rapport: Sverige beroende av utländska komponenter

Frågan om hur sårbart landet är när leveranser från utlandet uteblir har vuxit i takt med handelskrig, coronapandemin och ökade spänningar i omvärlden. Fredrik Heyman och Fredrik Sjöholm, forskare vid Institutet för Näringslivsforskning, IFN, har därför undersökt i vilken grad svenska bolag är invävda i internationella produktionskedjor.

Jämfört med andra EU-länder är Sveriges deltagande i sådana kedjor ändå inte ovanligt högt, konstaterar forskarna. Störst enskilda leverantörsland för insatsvaror är Tyskland, med 16 procent. EU-länderna står sammantaget bakom närmare 60 procent, medan Kinas andel stannar vid 6 procent, visar forskarnas siffror. Trots turbulensen har leveranskedjorna förändrats lite. Det tydligaste undantaget är Ryssland, som efter sanktionerna tappat mycket av sin betydelse som handelspartner.

Enligt rapporten domineras insatsvaruexporten av den översta procenten bland handlande bolag, som står för 74 procent. På importsidan är siffran 71 procent. Andelen bolag med egen insatsvaruhandel har sjunkit under lång tid och är i dag låg. Ändå ligger dessa bolag enligt forskarna bakom i princip hela nettotillväxten i både sysselsättning och produktivitet.