– Det finns en rejäl risk för en utveckling som inte understödjer en välfungerande demokrati, utan som snarare undergräver den, varnar kulturminister Jeanette Gustafsdotter.

Det presstöd som betalats ut baserat på dagstidningars upplaga fungerar inte längre. Samtidigt ökar driftstödets utgifter okontrollerat, säger Svegfors vid en pressträff. Därmed bör det nuvarande presstödet/driftstödet slopas och förvandlas till ett redaktionellt stöd med krav på redaktionell bemanning.

Utredningen förslår bland annat mer allmänt utformade kriterier för att få ta det av mediestödet, samt att myndigheten för press, radio och tv, MPRT, leds av en mindre expertnämnd utan politiker. Även ett demokrativillkor läggs till för att kunna ta del av mediestödet.

– Jag ser idag inget media som skulle falla för demokrativillkoret, säger Svegfors.

Ett behovskriterium läggs också till och det skulle kunna orsaka finansiella problem för en hel del medieaktörer. Därför föreslås ett femårigt övergångsstöd.

– Vi verkar för en att främja en redaktionell bemanning, och inför en mjuklandning med övergångsstöd, tillägger Svegfors.

Nollmoms inte med bland förslagen

Fram till 1996 var dagspressen undantagen från moms. Ett sådant undantag bör återinföras, menar Tidningsutgivarna. Utredningen kommer dock fram till att nollmoms är ett avsteg från momsens primära syfte, ett mindre effektivt mediopolitiskt verktyg, ett konkurrensproblem samt kostsamt.

– Det är olyckligt att finansdepartementets utredning inte innehåller något förslag om återinförd nollmoms. Den regering som i höst lägger fram en proposition om nytt mediestöd måste ta ett helhetsgrepp och inkludera ett sådant förslag, säger branschorganisationens vd Johan Taubert.

En nollmoms skulle kosta runt en halv miljard kronor årligen, beräknar Tidningsutgivarna. Det nuvarande mediestödssystemet löper ut i slutet av 2023.

Nu ska utredningen ut på remiss.

Läs även: Mattias Lindberg: Mediestöd – men bara till medier med godkänd värdegrund?