Myndigheten för press, radio och tv har nyligen skickat ut förslag till förändringar i mediestödsförordningen som de vill ska träda i kraft redan om två månader – något som Rebecca Weidmo Uvell uppmärksammat. 

Mediestödsförordningen är regelverket som Mediestödsnämnden använder när de beslutar om vilka medier som ska få statligt stöd för sin verksamhet. Den nya förordningen kommer med flera skrivningar som ger Mediestödsnämnden större frihet att godtyckligt avgöra vilka medier som ska få bidrag och vilka som inte ska få. Förslagen kommer, om de genomförs, att öka statens kontroll över vilket slags innehåll medier ska ha.

Mediestödsnämnden ska enligt det nya förslaget ta hänsyn till hur väl mediet lever upp till ”redaktionellt innehåll av hög kvalitet”, och då avses att ”mediet regelmässigt präglas av ansvarstagande nyhetsförmedling”. Med medier som har ansvarstagande nyhetsförmedling menas bland annat att mediet ”avstår från publiceringar som vilseleder kring etablerad vetenskap och kunskap”. 

Det finns fler formuleringar i förslaget som öppnar för godtycke.

Det finns fler formuleringar i förslaget som öppnar för godtycke i bedömningen. Till exempel förekommer formuleringar som ”allsidig nyhetsförmedling”, med vilket man menar nyhetsförmedling som ”innehåller olika perspektiv” och ”breda synvinklar”. Nyhetsmediet ska också följa ”god medieetisk sed”. 

Det här är inte första gången man försöker smyga in godtycke i bedömningen av vilka medier som ska få statligt mediestöd. 2016 leddes den så kallade Medieutredningen av Anette Novak. Den gången hade man ännu mer långtgående formuleringar, som att stöd bara skulle ges till medier som ”präglas av principen om alla människors lika värde”. Då skrevs också att stödet inte skulle ges till medier som ”bedriver lågintensiv hatpropaganda i syfte att misskreditera en viss grupp människor – utlandsfödda, kvinnor eller muslimer”. 

I Medieutredningen var det uppenbart vilka slags medier man siktade på att utestänga från mediestöd. Formuleringarna riktade sig då tydligt mot alternativa medier som skriver mycket om invandrarrelaterad brottslighet och inte anses ha rätt värdegrund. 

Är det så att man helt enkelt inte vill ge stöd till dem som utmanat etablerade mediers bild av en minskande brottslighet, lönsam invandring och snabbt antågande oundviklig klimatkatastrof ?

Även om det nya förslaget till Mediestödsförordning inte lika tydligt riktar sig mot de nya alternativa medierna så behöver man inte vara särskilt konspiratoriskt lagd för att utgå ifrån att man fortfarande har siktet inställt mot samma grupp medier. Är det så att man helt enkelt inte vill ge stöd till dem som utmanat etablerade mediers bild av en minskande brottslighet, lönsam invandring och snabbt antågande oundviklig klimatkatastrof som bara kan lösas med Miljöpartiets politik?

Förra gången det begav sig sågades förslagen om de godtyckliga bedömningarna av mediernas innehåll längs med fotknölarna. Erik Helmerson på DN:s ledarsida varnade då: ”Staten letar ständigt efter nya uppfostringsmedel för att skola svenskarna in i ett önskvärt tänkesätt. De fria medierna får inte bli ett sådant.” Man får hoppas att det nya förslaget med till synes samma mål, om än mera listigt formulerat, möts med samma skepsis. 

TEXT: Mattias Lindberg

Krönikör i Bulletin

Detta är en krönika i Bulletins nyhetsdel. De åsikter som framförs är skribentens egna.