Regeringen och stödpartiet SD går vidare med förslag om hårdare regler kring villkorlig frigivning. Det innebär bland annat att fångar som tidigast ska bli villkorligt frigivna efter tre fjärdedelar av avtjänat straff. Det meddelar justitieminister Gunnar Strömmer (M) och andra företrädare för Tidöpartierna vid en pressträff på onsdagen.
Regeringen vill se skärpningarna träda i kraft i ett första skede vid årsskiftet. Detta i ett lagförslag som regeringen ska besluta om på torsdagen.
Förslaget, en lagrådsremiss, innebär att den som döms till fängelse måste avtjäna minst tre fjärdedelar av tiden på anstalt innan villkorlig frigivning kan beviljas. I dag är det två tredjedelar som gäller.
– Behovet av att skydda samhället mot farliga personer har ökat, säger Katja Nyberg (SD) vid pressträffen.
– Det är även viktigt för straffsystemets trovärdighet att den absolut största delen av strafftiden avtjänas på anstalt.
Ska gälla alla fängelsestraff
Den nya regeln för villkorlig frigivning ska gälla alla fängelsestraff, men den införs stegvis och omfattar till en början fängelsestraff på minst sex år.
Förslaget innebär också att den villkorliga frigivningen ska skjutas upp för den som avtjänar ett längre straff för ett grovt våldsbrott eller för organiserad brottslighet, om det bedöms finnas en konkret risk för återfall i allvarlig brottslighet.
– Vi är övertygade om att det är rätt att skärpa reglerna, de har 25 år på nacken och brottsligheten har ändrat karaktär, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) vid en pressträff.
– En del utfall av dagens regler har varit svåra att uthärda, exempelvis när serievåldtäktsmän har släppts ut i förtid utan att Kriminalvården ens haft en möjlighet att väga in återfallsrisken i sina avvägningar, fortsätter han.
”Utmaningar för Kriminalvården”
Både Kriminalvården och regeringens utredare har avrått från att slopa dagens regler om villkorlig frigivning efter två tredjedelar av avtjänat fängelsestraff. Men Tidöpartierna går ändock vidare med förslaget om att det är tre fjärdedelar av avtjänat straff som framledes ska gälla.
– En förlängd tid på anstalt innebär ju samtidigt ytterligare utmaningar för Kriminalvården som befinner sig i ett ansträngt läge. Dessa svårigheter beror på felprioriteringar av tidigare regeringar. Men genom stora budgetsatsningar och flera åtgärder, bland annat då genom att hyra anstaltsplatser utomlands, så kommer Kriminalvårdens förutsättningar att förbättras, säger Katja Nyberg.
– Men det kommer ta tid innan Kriminalvården har nått den kapacitetsnivå som behövs. Och den reform vi nu föreslår behöver därför införas i etapper, tillägger hon.
Gunnar Strömmer säger att man bemöter berättigade frågor från Kriminalvården genom att att genomföra stora delar av reformen stegvis. Mot bakgrund av samhällsutvecklingen menar han att det är viktigt att få de nya reglerna så snart som möjligt på plats.
– De fulla effekterna av de här reformerna inträder ju i slutet av straffen. Det vill säga de kommer heller inte omedelbart utan de kommer ju gradvis över tid.
Skärpningen av den villkorliga frigivningen gäller domar som vinner laga kraft efter 1 januari.
Texten har uppdateras.
