Facebook noscript imageRegeringen föreslår betalda polisutbildningar
Regeringen föreslår betalda polisutbildningar
Justitieminister Gunnar Strömmer (M). Foto: Skärmavbild/Regeringskansliet
Justitieminister Gunnar Strömmer (M). Foto: Skärmavbild/Regeringskansliet

Regeringen vill göra polisutbildningen betald genom att skriva av studielån för poliser som stannar i yrket. På torsdagen presenterar justitieminister Gunnar Strömmer reformen tillsammans med SD, KD och L.

Poliser som fullföljer sin utbildning och arbetar kvar i yrket ska få hela eller delar av sitt studielån avskrivet. Det är kärnan i den reform som regeringen på torsdagen skickar på remiss till lagrådet.

Reformen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027 och omfatta studielån som lämnats för polisutbildningen från och med den 1 augusti 2024.

Så fungerar avskrivningen

Adam Marttinen (SD), ledamot i justitieutskottet, beskriver grundtanken bakom modellen:

– Reformen om en betald polisutbildning bygger på den enkla grundtanken att ju längre någon har arbetat som polis desto större del av studielånet ska då skrivas av.

För att överhuvudtaget kvalificera sig för avskrivning krävs minst tre års tjänstgöring som polis inom en åttaårig ramtid efter avslutad utbildning. Den som tjänstgjort hela ramtiden får hela lånet avskrivet.

Torsten Elofsson (KD), rättspolitisk talesperson, lyfter att frånvaro på grund av sjukdom, föräldraledighet eller inkallelse till totalförsvaret inte ska räknas bort från ramtiden.

– Den som är frånvarande från polisyrket av någon av de här anledningarna ska alltså fortsatt ha möjlighet att få hela studielånet avskrivet, säger Elofsson.

3 300 fler poliser i Sverige

Gunnar Strömmer (M) lyfter att Sverige sedan regeringsskiftet 2022 fått ungefär 3 300 fler poliser – att jämföra med de cirka 2 000 nya poliser som tillkom under åtta år med Socialdemokraterna i regeringsställning.

– Idag har Sverige den högsta polistätheten i modern tid, sade Strömmer, och tillade att målet är att tätheten minst ska motsvara EU-genomsnittet.

Martin Melin (L), rättspolitisk talesperson, presenterar de ekonomiska satsningarna. Mellan 2023 och 2028 beräknas rättsväsendet växa från 69 till 108 miljarder kronor – en ökning med 57 procent. Anslagen till Polismyndigheten väntas under samma period öka från 37 till 53 miljarder kronor.

Melin framhåller även att polisaspirantlönerna höjts från 15 000 till 23 000 kronor per månad – den första höjningen sedan 2002 – samt att polisutbildningen nu ska etableras vid Uppsala universitet, med start vårterminen 2027.

Cecilia Aspegren

Journalist.