– Begår man bidragsbrott eller utnyttjar våra system då kommer en tidig reaktion genom det här sanktionssystemet, säger socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

Enligt regeringens beräkningar betalas varje år 15-20 miljarder ut felaktigt eller till följd av bidragsbrott.

Den som fått bidrag felaktigt kan i dag drabbas av återbetalningskrav eller bli anmäld för bidragsbrott.

Men regeringen anser att alldeles för få misstänkta bidragsbrott utreds och leder till fällande dom.

Läggs ned

I veckan rapporterade TT att det anmäldes över 12 000 misstänkta bidragsbrott till polisen förra året. Men de allra flesta anmälningar leder inte till någon åtgärd – majoriteten läggs ner.

Därför vill regeringen införa en straffavgift som till exempel Försäkringskassan själv kan besluta om mot den som lämnat in oriktiga uppgifter.

Även de som av misstag lämnar oriktiga uppgifter kan komma att drabbas av avgiften, men då ska det finnas möjlighet att skriva av eller ned avgiften.

– Det här handlar inte om att jaga hederliga medborgare som har rätt till och behov av stöd, säger Anna Tenje.

Blir brottsbekämpare

Förslaget lades fram av en utredning redan för något år sedan, men regeringen anser att det behöver fördjupas för att försäkra sig om att systemet blir effektivt. Därför tillsätts nu ytterligare en utredning som ska vara klar 2 mars 2026. Särskild utredare blir Mikael Westberg, lagman vid kammarrätten i Stockholm.

Han ska även ytterligare utreda ett annat förslag, om en bidragsspärr. Tanken är att de som systematiskt begår bidragsbrott, ska kunna stängas av från nästan alla typer av bidrag under en bestämd tid. Socialbidrag och ersättningen till asylsökande ska dock undantas.

Försäkringskassan har tidigare också bett om att man utreder om myndigheten ska ges egna brottsbekämpande befogenheter. Utredaren Westberg får nu i uppdrag att utreda även det.

– Vi räknar kallt med att vi kommer att fånga många av de som begår bidragsbrott och som göder den organiserade brottsligheten, säger Tenje.