Facebook noscript imageRegeringen ska återställa våtmarker – Återställ Våtmarker: Slutar inte protestera
Nyheter
Regeringen ska återställa våtmarker – Återställ Våtmarker: Slutar inte protestera
Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) säger att hon återställer våtmarker. ”Återställ Våtmarker” tänker inte sluta med sina aktioner för det. Foto: Samuel Steén/TT/Pressbild/Återställ Våtmarker
Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) säger att hon återställer våtmarker. ”Återställ Våtmarker” tänker inte sluta med sina aktioner för det. Foto: Samuel Steén/TT/Pressbild/Återställ Våtmarker

Fram till 2030 ska regeringen lägga 765 miljoner kronor för att torrlagda våtmarker ska återvätas. Det autonoma klimatnätverket ”Återställ Våtmarker” tar regeringens besked som intäkt för att deras metoder fungerar. Och de har inga planer på att sluta. – Vi går på ett annat mål: ”Återställ kollektivtrafiken”, säger rörelsens presstalesperson Helen Wahlgren till Bulletin.

Beskedet från regeringen meddelas i statsbudgeten för 2024. Enligt regeringen kan det leda till att utsläppen minskar med en halv miljon ton koldioxid per år vid 2030.

– Det är verkligen en åtgärd med mångdubbel både klimat- och miljönytta, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) till Aftonbladet.

Hon fortsätter:

– Jag är övertygad om att många markägare av olika slag är intresserade av att kunna bidra och hjälpa till och då måste pengarna finnas där, stabila permanenta pengar. Därför är det väldigt bra att det finns mer pengar än någonsin för våtmarkerna med den här regeringen.

Aftonbladet: Det är alltså du som återställer våtmarkerna?

– Ja, i praktiken gör jag ju absolut det. Och långt mer än vad den förra regeringen gjorde.

”Alla pratar om våtmarker”

Återställ Våtmarker är en autonom klimatrörelse som gjort sig kända för deras så kallade ”klimataktioner”. Genom åren har de bland annat blockerat trafiken, sprungit in på dansgolvet under Let’s Dance-finalen och i mars försökte de sabotera Vasaloppet i en, för deras del, misslyckad aktion.

Läs även: Här räddar de Vasaloppet – brottar ner sabotörerna

När Bulletin frågar rörelsens presstalesperson Helen Wahlgren om hur de ser på regeringen besked svarar hon följande:

– Det här är ett bevis på att civil olydnad verkligen fungerar. Alla pratar om våtmarker, alla vill återställa våtmarker, våtmarker är ett av tre prioriterade områden för regeringen. Så våtmarker har verkligen blivit superaktuellt.

– Vi har gjort helt rätt saker. Vi har fått upp våtmarker på agendan och genomfört den största folkbildningskampanjen någonsin. Och det här har påverkat regeringen.

Tror du att det är tack vare er som de har tagit upp den här frågan?

– Jag tror definitivt att det har stor betydelse. I och med att så många nu känner till betydelsen och vikten av våtmarker och att våtmarker är helt avgörande för att sänka koldioxidutsläppen.

Innebär det här att ni kommer att sluta med era aktioner?

– Det innebär det inte, därför att det räcker inte. Vi behöver sänka koldioxidutsläppen idag och vi behöver sänka dem radikalt. Det här är en sak som man kan göra. Däremot fortsätter vi till exempel med torvbrytning i Sverige, vilket är otroligt skadligt. För torv är farligare än både olja och kol.

– Vi måste förbjuda torvbrytning i Sverige, tillägger hon.

Bulletin söker klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari för en kommentar.

Vänsterpartiets och Feministiskt initiativs tidigare partiledare Gudrun Schyman i protest med Återställ Våtmarker. Foto: Pressbild/Återställ Våtmarker

”Återställ kollektivtrafiken”

På frågan vad som krävs för att de ska sluta svarar Wahlgren:

– Vad som krävs är att vi får till genomgripande förändringar där koldioxidutsläppen sänks radikalt. Och nu ökar utsläppen.

Vad har ni för planer framöver?

– Vi går på ett annat mål: ”Återställ kollektivtrafiken”. Kollektivtrafik bör vara gratis. Det är till exempel en åtgärd som sänker koldioxidutsläppen enormt mycket. Så under april kommer vi att spärra upp spärrar och göra kollektivtrafiken gratis under fyra veckor. I sommar fortsätter vi att plugga igen diken och återställa torvtäkter.

Vad hade ni tänkt om någon gjorde samma aktioner fast för en annan sak? Om någon till exempel skulle sätta sig på vägen för att man ville ha minskad invandring, hade ni stöttat det?

– Fast det har ju i överhuvudtaget inget med klimatfrågan att göra. Så jag tycker att frågan är helt fel ställd.

Jag tänker mer på metoderna. Vi kan ta ett annat exempel: om någon tycker att det är väldigt viktigt att sänka skatterna för Sveriges ekonomi, skulle du stötta den personens rätt att sätta sig på vägen exempelvis?

– Det är upp till var och en att göra civil olydnad för det som man tror på, om man vill förändra lagar. Det är grundprincipen, så länge man är fredlig. Det kan inte vara någon fråga utesluten.

Wahlgren menar att det centrala för civil olydnad är att man står för sina handlingar, är öppen med sin identitet och att man är fredlig.

– Civil olydnad har genomförts för att förändra samhället i grunden, när det finns stora orättvisor. Det är alltid kopplat till stora orättvisor och orättfärdigheter. Det är det som är civil olydnad, säger hon.

Hon tillägger att ”fredlig civil olydnad” aldrig kan göras för egen vinning och att ”det kan aldrig enbart gynna dig”.

Läs även: Hjort: I miljörörelsens värld är du idioten

Oliver Dagnå

Reporter.
Tips mottages gärna!
oliver@bulletin.nu