Regeringen har beslutat att tillsätta en ny utredning med syfte att utveckla ett förbättrat finansieringssystem för friskolor. Skolminister Lotta Edholm (L) har under en längre tid uttryckt behovet av en grundlig översyn av det nuvarande systemet för skolpengen.

Målet är att skapa en mer rättvis och jämlik friskola med likvärdiga förutsättningar för alla elever.

För närvarande grundar sig ersättningen till enskilda huvudmän inom friskolan på de belopp som kommuner tillämpar för sin egen skolverksamhet.

Den nya utredningen kommer att omfatta en helt ny modell för fördelning av resurser inom förskoleklassen, grundskolan och anpassade grundskolan. Det inkluderar även fristående resursskolor inom dessa skolformer.

– Vi sätter nu igång en helrenovering av skolans finansieringssystem och stärker den statliga styrningen över resursfördelningen till skolan så att sambandet mellan behov och tilldelning av resurser stärks i hela landet. Kommunala och fristående skolor har olika ansvar och det behöver speglas i resursfördelningen, säger skolminister Lotta Edholm på en presskonferens under fredagen.

Skillnad i skolpeng

Om det kommer att bli någon skillnad i ersättning till kommunala skolor respektive friskolor återstår att se.

– Men det blir inte längre möjligt att ta ut vinster på det sätt som vi har sett hittills genom att kommunerna tvingats kompensera friskolor för kostnader som de faktiskt inte har, säger Edholm.

Till särskild utredare utses Lena Holmdahl, utbildningsdirektör i Stockholms stad.

Hon ska förutom finansieringssystemet även titta på vad som händer när en elev byter skola. För närvarande förlorar skolan sin skolpeng direkt när en elev byter, men regeringen anser att det kan vara nödvändigt att införa en viss eftersläpning i finansieringen.

Detta för att ta hänsyn till potentiella kvarstående kostnader som kan uppstå i samband med att eleven byter skola.

Friskolornas Riksförbund välkomnar initiativet till en utredning om finansieringssystemet för friskolor, men är oense med regeringen när det gäller den nuvarande verklighetsbeskrivningen.

– Vi har länge sagt att man måste göra en ordentlig genomlysning, så vi välkomnar utredningen. Men vi ifrågasätter om kommunerna verkligen har extrakostnader för sina ansvarsdelar, så det är viktigt att utredaren faktiskt visar på hur det ser ut. Det finns kommunpolitiker som säger att de inte har extrakostnader, säger förbundets vd Ulla Hamilton.

Uppdraget ska redovisas senast den 1 april 2025.