Tidöpartierna är överens om hur frågan gällande tolkavgifter ska utredas. Punkten är en del i Tidöavtalet från 2022 som lyder att ”rätten till offentligt finansierad tolk ska begränsas” för personer med uppehållstillstånd och svenskt medborgarskap.

En utredare ska nu få i uppdrag att analysera när det är, eller inte är, rättsligt och ändamålsenligt att ta ut en avgift för en offentligt finansierad tolk och föreslå hur mycket det i så fall ska kosta. Utgångspunkten med tolkavgiften är att öka incitamenten att lära sig svenska.

Många undantag

I direktiven finns dock flera undantag för när det är olämpligt att införa tolkavgifter, som i situationer med barn, sjuka eller funktionsnedsatta. Dessutom ska undantag ges i särskilt ömmande eller kritiska situationer med fara för liv och hälsa. Tolkavgifter ska heller inte gälla för exempelvis teckenspråk eller minoritetsspråk.

Ett förbud mot att barn tolkar ska också ses över, liksom rätten att avvisa en närstående från att tolka. Detta för att exempelvis förhindra att ett barn tvingas ge en förälder ett cancerbesked eller att en man som utsätter sin partner för våld ska bli den som tolkar åt henne.

Kraftig kritik

Skarp kritik riktades mot förslaget när Tidöavtalet presenterades, bland annat från Tolkarnas branschorganisation och läkarkåren. Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) har också kritiserat att det skulle införas inom sjukvården.

Det skulle strida mot flera skarpa lagar om patientsäkerhet och en jämlik vård, sade hon till Svenska Dagbladet 2022, men lade till att hon inväntade utredningsdirektiven.