Riksdagspartierna är överens om att pengar inte ska finansiera extremistisk verksamhet. Men den nya regeringen vill inte anta den proposition om skärpta demokrativillkor till civilsamhället som den tidigare regeringen la fram.

Redan 2015 började arbetet med att ta fram en ny lag för att stoppa bidrag till civilsamhällesorganisationer som man ansåg inte respekterade demokratiska värderingar. 2018 tillsatte dåvarande kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) en ettårig utredning, (SOU 2019:35), som presenterades i juni 2019.

Utredningen blev senare underlag till ett lagförslag (prop. 2021/22:272) undertecknat av dåvarande kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S).

KD:”För långtgående”

Kristdemokraterna var det parti som i slutfasen av regeringsförhandlingarna på Tidö slott krävde att propositionen skulle dras tillbaka. KD:s kulturpolitiske talesperson Roland Utbult anser att företrädaransvaret är för långtgående. KD vill därmed se lättnader i demokrativillkoren, då vissa förslag framkallat farhågor hos berörda. Något socialminister Jakob Forssmed instämmer i.

– Det fanns för mycket grundläggande brister i propositionen. Den viktigaste kritiken gäller företrädaransvaret. En företrädares misstag i ord eller handling skulle kunna innebära att en hel organisation, till exempel ett trossamfund går miste om bidrag från staten. Definitionen av företrädare var alltför bred och ansvaret alltför långtgående, uppger Roland Utbult för Bulletin.

Jakob Forssmed (KD) säger att propositionen väckt ett antal frågeställningar angående proportionalitet och annat i relation till civilsamhällets organisationer och hur väl förslagen fungerar för dem.

– Frågan kommer att beredas ytterligare och därefter kommer regeringen att återkomma.

Säpo har varnat

Flera remissinstanser var positiva till propositionen om skärpta demokrativillkor, däribland Säpo, polisen och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF).

Säkerhetspolisen (Säpo) har i sitt remissvar bedömt att ett relativt stort antal organisationer med kopplingar till extremistmiljöer får offentliga medel. Säpo har varnat för att det riskerar att bidra till en ökad radikalisering i Sverige och att de våldsbejakande miljöerna lockar fler.

Bulletin rapporterade nyligen om att moskén Imam Ali Islamic Center i Järfälla kommun påstås vara den iranska regimens förlängda arm i Sverige. Moskén har under en längre tid fungerat som grogrund för extremism och radikalisering enligt källor. Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson Lawen Redar tycker att högerns position i frågan om skärpta demokrativillkor är märklig.

– Jag kan med all kraft säga att finns det verksamheter i Sverige som är en förlängd arm av den iranska regimens auktoritära och islamistiska politik så ska de inte ha statsbidrag och det innebär också konsekvenser för den lagstiftning vi har jobbat fram, säger Lawen Redar, till Bulletin.

Lawen Redar (S) ställer sig frågande till när den här lagstiftningen kommer tillbaka till riksdagens bord och om den nya lagstiftningen kommer att innebära lättnader. Enligt Redar verkar det inte som att den nya regeringen vill ha en ny lagstiftning på plats förrän 2024.

– Om det här var SD:s hårda politik mot islamistiska förbund i Sverige är det komiskt, säger Redar.

Läs även: S-topp vill stänga ned shiamuslimsk moské – får kritik av Hanif Bali