Statsminister Ulf Kristersson (M) och den nationella säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm presenterar den nya strategin på en pressträff. Strategin ska bland annat vara vägledande när avvägningar mellan olika samhällsintressen måste göras.

– Det är viktigt att prioritera rätt saker vid rätt tidpunkt, säger Kristersson.

Han betonar att mycket måste göras för att stärka säkerheten och att det är bråttom.

Brett och allvarligt hot

”Hotbilden mot Sverige är i det rådande säkerhetsläget bred och allvarlig”, skriver regeringen i strategin. Där görs också bedömningen att det försämrade säkerhetsläget kommer att bestå under överskådlig tid, och att det finns risk för att det kommer att försämras ytterligare.

Strategin pekar ut tre fokusområden för arbetet med nationell säkerhet.

Det första handlar om skyddet mot yttre hot. Även om Ryssland har lidit stora förluster så är Rysslands militära styrka fortsatt betydande, står det i strategin.

Ryssland kommer att utgöra det allvarligaste hotet mot Sveriges säkerhet fram till 2030.

– Det är en rimlig och överblickbar tid för hur man kan bedöma omvärldsutvecklingen. Ryssland kan å ena sidan malas ner i Ukraina, å andra sidan har man ställt om till en krigsekonomi, och har förutsättningar att förstärka sig ytterligare militärt, säger Landerholm.

Regeringen upprepar orden om att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas.

Brottslighet och extremism

Det andra fokusområdet handlar om att skydda demokrati och sammanhållning i samhället, inklusive bekämpandet av den systemhotande organiserade brottsligheten och av våldsbejakande extremism.

Skuggsamhället ”kan i sig utgöra ett säkerhetshot”, enligt strategin.

Där står också att stora migrationsflöden utgör en risk då personer med antagonistiska avsikter kan följa med. Risken är dessutom att migranter utnyttjas som verktyg för att skapa instabilitet och att de kan användas som påtryckningsmedel mot Sverige, står det i strategin.

”Den över tid mycket stora migrationen till Sverige har, i kombination med en kravlös integrationspolitik lett till ett utbrett utanförskap i delar av samhället med en ökad risk för framväxt av parallella samhällsstrukturer och separatism”, skriver regeringen i den nationella säkerhetsstrategin.

Man fortsätter och pekar på att det saknas möjligheter att skicka tillbaka utlänningar till deras hemländer.

”Bristande kontroller över vilka utlänningar som befinner sig i Sverige samt brister i folkbokföringen, i kombination med en bristande möjlighet att verkställa återvändande av personer utan laglig rätt att vistas i Sverige, har lett till att många människor befinner sig utanförsamhällets skyddsnät och utankontakt med det offentliga.”

”Risken är dessutom att migranter utnyttjas som verktyg för att skapa instabilitet (så kallad instrumentalisering) och att de kan användas sompåtryckningsmedel mot Sverige”, skriver man vidare.

– Inre och yttre säkerhet hör ihop. Det finns starka kopplingar. Främmande makt vill utnyttja att det finns våldskapitalstarka människor i Sverige, säger Kristersson.

Hotet från islamism nämns på ett ställe i strategin, där åtgärder för att motverka extremism diskuteras. Bidrag till antisemitiska och hedersförespråkande organisationer ska klippas.

”Ett förbud mot utländsk finansiering av trossamfund och andra organisationer på civilsamhällets område med kopplingar till islamism och extremism ska ses över. Organisationer som sprider antidemokratiska budskap såsom antisemitism och andra former av rasism eller hedersförtryck ska inte kunna få stöd med offentliga medel”, skriver man.

Det tredje fokusområdet handlar om att stärka Sveriges motståndskraft, säkra konkurrenskraften och försörjningsberedskapen.

Den gamla nationella säkerhetsstrategin togs fram av den förra S-ledda regeringen 2017.