Regeringens utredare föreslår den största straffreformen i modern tid. Skärpta straff för femtio brott ska ge 16 000 fler fängelseår årligen och kosta 16 miljarder kronor.
Regeringen föreslår den mest omfattande straffreformen på decennier. Rikspolischef Petra Lundh, som lett utredningen, presenterade sina förslag som innebär kraftigt skärpta straff för ett femtiotal brott.
Den samlade effekten blir dramatisk - 16 000 fler utdömda fängelseår per år. Det kan jämföras med att det dömdes ut 18 700 fängelseår 2024.
– Det är mycket kraftfullt, säger Petra Lundh om förslagen på torsdagens pressträff.
Livstid för upprepade våldtäkter
Straffskalorna skärps för en rad allvarliga brott. Maxstraffet för grov våldtäkt höjs från 10 till 12 år. Minimistraffet för grova ekobrott, som grovt penningtvättsbrott, fördubblas till ett år.
Även vållande till annans död får hårdare straff när minimistraffet höjs från ett till två år.
Men ett förslag är att flerfaldig brottslighet ska bedömas hårdare, så exempelvis ska upprepade grova våldtäkter kunna leda till livstids fängelse – även om livstid inte finns med i straffskalan för det enskilda brottet.
Dubbla straff för gängbrott
Gängrelaterad brottslighet ska kunna ge upp till dubbla straff genom en ny straffskärpningsbestämmelse enligt dansk modell. Detta gäller brott med samband till kriminella nätverk, skjutningar och sprängningar på allmän plats.
Samtidigt föreslås att presumtionen mot fängelse tas bort. I dag ska domstolar försöka undvika fängelse om andra påföljder är möjliga.
– Domstolen ska ha möjlighet att göra en nyanserad bedömning i de enskilda fallen, säger rikspolischefen och fortsätter:
– Det kan vara olika omständigheter som gör att man inte kommer upp i det dubbla utan bara till en del.
16 miljarder per år
Reformen kommer att kosta minst 16 miljarder kronor årligen, plus ytterligare 7 miljarder om andra förslag genomförs.
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) kallar det den största reformen i modern tid och säger att regeringen är villig att investera mer pengar i kriminalvården.
Mindre hänsyn till personliga omständigheter
Ytterligare förändringar innebär att domstolar ska ta mindre hänsyn till gärningsmannens personliga situation när straff bestäms. För dem som döms för flera brott samtidigt ska varje brott få större genomslag på det totala straffet.
– Förslagen hänger ihop. De samverkar och ska ses som en helhet, säger Petra Lundh.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2028.
