Facebook noscript imageRegeringen utreder skattebroms i kommunerna
Ekonomi
Regeringen utreder skattebroms i kommunerna
Finansminister Elisabeth Svantesson (M), civilminister Erik Slottner (KD) och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) under måndagens pressträff om skattesänkningar. Foto: Pontus Lundahl/TT
Finansminister Elisabeth Svantesson (M), civilminister Erik Slottner (KD) och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) under måndagens pressträff om skattesänkningar. Foto: Pontus Lundahl/TT

Finansdepartementet tillsätter en utredning om skattebroms för kommuner efter kraftig kritik mot socialdemokratiska skattehöjningar. Stockholmsfamiljer förlorar 6 000 kronor per år på S-politik, enligt finansministern.

Regeringen går nu till attack mot skattehöjningar i S-styrda kommuner genom att utreda en skattebroms för kommuner och regioner. Det meddelar finansminister Elisabeth Svantesson (M) på en pressträff på måndagen.

– Det som man har gjort här i Stockholm till exempel, att man i två omgångar har höjt regionsskatten vilket gör att en vanlig familj faktiskt får 6 000 kronor mindre i plånboken, säger Svantesson.

Stark kritik mot S-kommuner

Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) anklagar S-styrda kommuner för att motarbeta regeringens satsningar på att få fler i jobb.

– Den här planen för att få fler i arbete och färre i utanförskap motarbetas av Socialdemokraterna. De gör det mindre lönsamt att gå från bidrag till jobb, säger Britz.

Britz pekade särskilt ut regionrådet Aida Hadzialic (S) i Stockholm:

– I Stockholm har Aida Hadzialic höjt regionsskatten utan att välfärden eller för den delen kollektivtrafiken blivit bättre. Utan tvärtom. Deras haveri inom ätstörningsvården har lämnat många flickor i sticket.

”Mjuk” skattebroms och premier utreds

Civilminister Erik Slottner (KD) förklarade att utredningen ska se över möjligheterna att införa en ”mjuk skattebroms” och skattesänkningspremier för kommunsektorn.

– Vi har nu det lägsta skattetrycket sedan 1975, det lägsta skattetrycket på 50 år. Och för oss som regering är det självklart viktigt att de här skattesänkningarna inte motverkas genom att kommunerna höjer sina skattesatser, säger Slottner.

Staten bidrar med 220 miljarder kronor till kommunsektorn i år, påpekar Svantesson:

– Vi förväntar oss att ska man ha mer bidrag eller ska vi stötta så måste man också kunna visa att man faktiskt jobbar med att göra saker bättre - att öka kvaliteten utan att det alltid ska leda till höjda skatter.

Till utredare utses Annika Wallenskog, tidigare chefsekonom på Sveriges kommuner och regioner. Slottner betonar att liknande skattebromsar införts tidigare under socialdemokratiska regeringar på 90-talet.

Kristoffer Tamsons (M), oppositionsregionråd i Stockholms region, välkomnar utredningen:

– Det är välkommet att regeringen nu utreder en broms mot chockhöjda skatter. Hade vi haft en skattebroms i Stockholm hade inte Socialdemokraterna kunnat chockhöjda skatten för stockholmarna med 6 000 kronor och samtidigt skära ned i kärnverksamheterna, säger Tamsons i en kommentar till Bulletin.

Högst och lägst kommunalskatt i Sverige

I år har 35 kommuner höjt sin skatt, och skillnaden mellan högsta och lägsta kommunalskatt är 6 kronor och 32 öre.

Degerfors kommun har landets högsta kommunalskatt på 35,30 procent, följt av Hammarö (35,20 procent) och Dorotea (35,15 procent). Lägst kommunalskatt har Österåkers kommun med 28,98 procent, Vellinge (29,68 procent) och Kävlinge (29,69 procent), enligt statistik från SCB.

– Ibland talas det om att vi höjer skatter med några öre, men de örena man pratar om i debatten leder till tusenlappar för enskilda människor, konstaterar Slottner.

Cecilia Aspegren

Journalist.