Regeringen har tillsatt en utredning som ska titta på hur återvandringen kan stärkas. Det gäller framförallt personer som inte integrerats i det svenska samhället i termer av egenförsörjning, språk samt kulturella faktorer. Som utredare har Joakim Ruist – känd från TV – utsetts.
– Utredaren ska göra en internationell utblick för att dra lärdom av hur andra länder har arbetat, säger Ludvig Aspling (SD).
Regeringen har tillsatt en utredning som ska titta på hur återvandringen kan stärkas, enligt riktlinjerna i Tidöavtalet.
Återvändandet i Sverige går trögt – förra året beviljade Migrationsverket enbart återvandringsbidrag till två personer. Regeringen vill därför stimulera incitimentsstrukturerna för att öka återvandringen genom olika insatser.
Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) poängterar att återvandring till skillnad från återvändande är frivilligt.
– Att prioritera frågan om återvandring är en del av regeringens arbete med att lägga om integration- och migrationspolitiken, säger hon på en pressträff under torsdagen.
Det kan handla personer som inte trivs i Sverige och vill tillbaka till sitt hemland. Det gäller även personer som inte integrerats i det svenska samhället i termer av egenförsörjning, språk samt kulturella faktorer.
– Det kan gälla personer som flytt sitt hemland för att komma undan krig, men där situationen i hemlandet blivit bättre och man vill återvandra. Det kan också gälla personer som känner att de inte kommit tillrätta i Sverige och som därför hellre vill flytta tillbaka till sitt hemland, säger Maria Malmer Stenergard (M).
Återvändandestöd
I dagsläget kan en familj beviljas max 40 000 kronor i kontantstöd för att återvända till sitt hemland. Att erbjuda stöd till personer som återvandrar är inget nytt, utan har funnits sedan 1984.
– Det är helt enkelt en win-win-situation. Det är personer som inte trivs i Sverige, som inte har lyckats integrera sig här. Om de då får ett lite större stöd för att återvända tror jag många skulle nappa på det, säger Ludvig Aspling, SD:s migrationspolitiske talesperson.
Utredaren, nationalekonomen Joakim Ruist, ska göra en internationell utblick för att dra lärdom av hur andra länder har arbetat med återvandring.
– Det är relevant att titta på Danmark där man har kommit längre, säger Maria Malmer Stenergard (M).
Joakim Ruist blev känd för en bredare allmänhet när han medverkade i SVT:s Aktuellt valåret 2018 och intervjuades om en rapport som han skrivit som visade att asylinvandringen innebar en genomsnittlig kostnad för staten på 74 000 kronor per år och asylmigrant.
–Jag tror att det är svårt att säga att det finns en samhällsekonomisk vinst med flyktinginvandringen. Det betyder inte att vi inte ska ha en flyktinginvandring, för vi har den inte av ekonomiska skäl, sade Ruist bland annat som även pressades av programledaren Lotta Bouvin om han trodde att rapporten skulle användas i valrörelsen.
Enligt Mauricio Rojas (L), ledamot i socialförsäkringsutskottet, krävs lagändringar för att lyckas med ett effektivt återvändande.
– Informationsinsatser räcker inte för att höja nivån på återvandringen. Det behövs regelverksförändringar, säger Mauricio Rojas (L).
Utredningen ska redovisas den 1 augusti 2024.
Läs även: ”Jordgubbens” imperium – nu riskerar fler företag att dras in i gängkriget