Civilplikt innebär att vanliga svenska medborgare kan komma att inkallas till samhällskritiska verksamheter, det rör bland annat om räddningstjänst och sjukvård, i händelse av krig eller höjd beredskap.

Sedan 2008 har inga civilpliktiga utbildats, men förra året gick MSB gick ut med att man borde se över civilplikten och ett möjligt återinförande.

– Vi går tillbaka till en situation där vi har en formaliserad civilplikt parallellt med värnplikten, säger statsminister Ulf Kristersson (M) på en pressträff.

Kristersson sade vidare att på torsdag kommer MSB få i uppdrag att förbereda en återaktivering av civilplikten i Sverige. Sedan har de fram till 1 mars på sig att förbereda denna återaktivering av civilplikten inom kommunal räddningstjänst, därefter väntas ett beslut fattas i frågan.

1500–2000 personer berörs

Det första steget blir att förstärka den kommunala räddningstjänsten och detta väntas omfatta omkring 1500-2000 personer.

– Gruppen kan utgöra en förstärkningsresurs vid höjd beredskap eller väpnat angrepp, säger ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M).

Bohlin menar att kriget i Ukraina har påvisat vikten av denna typ av funktioner, som kan komma att överansträngas vid attacker på civil infrastruktur och civilbefolkning.

Vilka åldrar som kommer att omfattas av möjliga inkallelser är även det en del som MSB kommer att utreda.

Regeringen kommer även att öka antalet värnpliktiga till 10 000 fram till 2030. Enligt försvarsminister Pål Jonsson är detta en viktig del när det svenska försvaret ska rustas upp och utökas.

– Där är personalförsörjningen en flaskhals. Med civilplikten återaktiverad och fler värnpliktiga så kommer vi att kunna säkra den delen, säger han till DN.

Erfarenheter från Ukraina har visat vilken enorm press de här funktionerna sätts under när civilinfrastruktur och civilbefolkning attackeras.

Läs även: Ulf Kristersson: Sverige ska delta i gemensamt missilförsvar