Åklagarmyndigheten säger nej, polisen säger ja.

Det som splittrar rättsväsendet är riksdagens förslag om att unga under 18 år normalt bara ska få vara häktade i tre månader.

Kritikerna varnar för att förslaget kan locka äldre att utnyttja unga för grova brott.

– Det är ett ganska litet antal fall där unga är häktade i mer än tre månader, men de fallen rör egentligen den allra allvarligaste typen av brottslighet, säger Jesper Paulander, kammaråklagare på myndighetens utvecklingscentrum.

Finns risk

Han framhåller att det är svårt att veta på förhand vilka skäl som skulle krävas för att överskrida tre månader.

– Då finns det ju en risk att man tvingas släppa unga i den allvarligaste typen av utredningar. Det kan ju leda till att utredningar äventyras.

Förra året häktades 61 unga under 18 år och tolv av dem var häktade i mer än tre månader, enligt myndighetens egna uppgifter.

Vara förödande

I remissvaret på förslaget från riksdagens justitieutskottet skriver Åklagarmyndigheten att det kan vara ”förödande för hela brottsutredningen” om en häktning måste hävas av en ung misstänkt under 18 år. Det kan till exempel handla om mål med skjutningar och sprängningar, ofta kopplade till organiserad brottslighet, där både unga och äldre misstänks som gärningspersoner.

Åklagarmyndigheten vill att regeringen utreder frågan på nytt i stället för att sätta en gräns för en enskild grupp – unga. Då kan även andra frågor som påverkar hur långa häktningstiderna blir tas upp.

Frågan om tidsgränser är i ett avgörande skede. Det beror på att justitieutskottet är inne på sin andra vända i försöket att skriva om delar i regeringens proposition om effektivare häktningar och minskad isolering. Den kom förra våren.

Syftet med propositionen är att med olika åtgärder minska de i många fall långa perioderna i häkte och därmed isolering för brottsmisstänkta. Det är något som Sverige sedan långt tillbaka har fått skarp internationell kritik för.

Regeringen föreslog i propositionen att tre månader skulle vara gräns för unga under 18 år, och sex månader för vuxna, innan åtal väcks. Finns det starka skäl ska en person kunna vara häktad längre tid än så.

Lagrådet sågade

En majoritet i utskottet, inklusive Socialdemokraterna, skrev dock om förslaget och ökade till nio månader som gräns för vuxna. De hävdade att utredningar blir mer komplicerade på grund av brottsutvecklingen. För kort tid skulle riskera att försämra möjligheterna att utreda och att få skyldiga dömda.

Men det förslaget sågades av Lagrådet, som hävdade att utskottet inte kunde visa papper på behovet av nio månader.

Utskottet gav inte upp, utan har låtit ett andra försök till anpassning av propositionen gå ut på remiss till domstolar, polis, åklagare och advokater. I det föreslås tre månader för unga, men ingen gräns för hur länge en vuxen får sitta häktad.

Det är viktigt med en gräns för unga, anser utskottets majoritet, men utifrån det underlag som regeringen har levererat eller de uppgifter som utskottet själv har hämtat, går det inte att föreslå en gräns för vuxna.

Krävde remiss

Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna vill inte ha någon gräns för tid i häkte ens för unga och krävde att förslaget skulle gå ut på remiss igen.

Åklagarmyndigheten vill inte heller, som nämnts, sätta en gräns. Myndigheten skiljer därmed ut sig från de flesta andra remissinstanser, bland annat Polismyndigheten, som tillstyrker tre månader för unga.

Justitieombudsmannen (JO) beklagar att utskottet vill ändra i regeringens ursprungsförslag om tre och sex månader. Argumenten övertygar inte.

JO noterar att risken för att äldre utnyttjar yngre för brott rimligen ökar med utskottets förslag, där det inte finns någon gräns alls för hur länge vuxna får vara häktade.

TEXT: Lars Larsson/TT