Regeringen tar nu krafttag för att anpassa landets energiberedskap inför potentiella kriser. De juridiska hindren som finns idag gör det svårt att fatta nödvändiga beslut i krislägen.
– Man måste ju ha en viss juridisk förmåga att fatta vissa beslut. Och där finns det ett för litet utrymme så som lagarna och föreskrifterna ser ut idag, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari till Ekot.
Lär av Ukraina
Uppdraget är en del av regeringens totalförsvarsplanering där man tar lärdom från Ukraina. Där har man lyckats behålla funktionaliteten i samhället genom att hålla igång den planerbara elproduktionen, inklusive kärnkraftverk.
– Det har ju varit en del som har bidragit till att Ukraina har kunnat upprätthålla motståndskraften, upprätthålla funktionaliteten i hela sitt samhälle, säger ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin till Ekot.
Vem tar beslutet?
Idag saknas även reglering om vilken instans som ansvarar för att väga samhällets behov av el mot riskerna med att driva kärnkraftverk i tider av höjd beredskap eller krig.
Andra energislag hamnar i skymundan när regeringen understryker kärnkraftens betydelse i kristid.
– Det är klart att all energiproduktion är viktig, men särskilt viktig för ett land som befinner sig i krig har ju den planerbara elproduktionen visat sig vara eftersom den bidrar med systemkritiska egenskaper, konstaterar Bohlin.