Justitieministern är positiv till att utöka polisens möjligheter och befogenheter att använda biometriska data. Bland annat ansiktsigenkänning, spårning av kriminella i släktforskningsdatabaser och andra möjligheter föreslås.
Den biometriutredning som nyligen blev klar föreslår införande av register för fingeravtryck, dna, ansiktsbild och röstupptagningar. Justitieminister Gunnar Strömmer ställer sig bakom utredningen.
För tre år sedan löstes ett mycket omskrivet dubbelmord i Linköping. 16 år efter mordet kördes data genom en släktforskningsdatabas och mördaren kunde ringas in.
Förfarandet stred mot svensk lag och har sedan dess inte använts.
Det kan komma att förändras. Utredare vill ge tillstånd för sådana sökningar vid mord, grov våldtäkt och grov våldtäkt mot barn.
Utredningen tillsattes av den förra regeringen 2021 och blev klar nu.
– Det som händer nu är att vi tar hand om den här utredningen och vi kommer snarast möjligt att skicka ut de här förslagen på remiss. Vi ska göra allt vi kan för att förverkliga innehållet i utredningen, sade Gunnar Strömmer på en pressträff.
Ett av förslagen som kan komma att bli kontroversiellt är att avlidna ska stanna i databasen i tio år.
Utredaren är optimistisk och tror att förslagen kan komma att gälla från januari 2025.
