Elever som börjar gymnasieskolan hösten 2025 blir den första kullen som får ämnesbetyg, föreslår regeringen. Men något betygssteg för ”lite underkänd” finns inte med i förslaget.
Förslagen i den remiss som regeringen lämnat till Lagrådet innebär att de nuvarande kurserna och kursbetygen i gymnasieskolan avvecklas.
Många i skolvärlden har vittnat om att kursbetygen hackar upp ämnena och skapar stress, eftersom ett dåligt kursbetyg följer med eleven hela vägen. Starkare insatser på andra kurser kan inte vägas in – varje kursbetyg står för sig.
Ett samlat ämnesbetyg bör minska på stressen, öka elevernas motivation och ge en mer rättvis bild av elevernas kunskaper, bedömer regeringen. Förslaget är helt i linje med det utredningsförslag som lades fram för ett år sedan.
– Man får möjligheten att ibland misslyckas och hitta en ny strategi att lära sig – man får mer lugn och ro, förklarade utredaren Jörgen Tholin då.
Ämnesbetygen har också brett politiskt stöd och var en punkt i januariavtalet mellan regeringspartierna, Liberalerna och Centern.
Däremot vill regeringen att ämnesbetygen införs från och med läsåret 2025/26, inte ett år tidigare som utredningen föreslog. Annars riskerar tidsplanen att bli för snäv, enligt regeringen.
Väga mer rättvist
Däremot införs en ny princip för betygssättningen redan nästa läsår. Den berör även grundskolan och innebär att lärarna ska göra en ”sammantagen bedömning” och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper.
Med förslaget får lärarna möjlighet att sätta betyg efter en kompensatorisk princip, och alltså kunna ta hänsyn till i övrigt bra prestationer. Mer rättvist för eleverna och ett ökat professionellt utrymme för lärarna, enligt lagrådsremissen.
Inget Fx
I Jörgen Tholins utredningsförslag fanns också ett nytt betygssteg med: Fx, vilket skulle ges till dem som är nära att bli godkända och visa att de har en kortare väg kvar till ett godkänt betyg. Men detta ”lite underkänd-betyg” finns inte med i lagrådsremissen.
Möjligen kan frågan återkomma. Regeringen skriver i lagrådsremissen att godkänt-gränsen bör ses över och att den tänker tillsätta en utredning. ”Även behörighetskravet till ett nationellt program i gymnasieskolan ska ingå i översynen”, skriver regeringen.
Läs även: Nordkorea misstänks ha återstartat kärnkraftverk – experter varnar
fakta
Från 5 till MVG till A
Fram till 1994 var gymnasieskolan indelad i linjer, där alla elever inom en linje i princip följde samma studieväg. Eleverna fick ämnesbetyg, med betygsstegen 1–5.
Betygssystemet var relativt, det vill säga en elevs kunskaper vägdes mot andra elevers kunskaper. Betygsstegen fördelades enligt en normalfördelningskurva. Det innebar att på riksnivå skulle en majoritet ha betyget 3.
Sedan 1994 är gymnasieskolan indelad i program. Programmen är uppbyggda på ett visst antal kurser i varje ämne. Betygssystemet är inte relativt utan mål- och kunskapsrelaterat – en viss kunskapsnivå ger ett visst betyg. Betyg sätts efter varje kurs.
Från början användes betygsstegen Icke godkänd (IG) Godkänt (G), Väl godkänt (VG) och Mycket väl godkänt (MVG).
Därefter, 2011, utökades antalet betygssteg till sex, A–F. Betyget F står för underkänt. Samma betygsskala gäller för grundskolan.
Källor: Direktiv 2018:32 och SOU 2016:77
