Borgerliga och sverigedemokratiska politiker har länge velat utöka tjänstemannaansvaret och ett beslut finns taget i riksdagen. Men i förra veckan kom regeringens utredare fram till att tjänstemannaansvaret inte skärps och utvidgas. – Det är fel att utredningen inte gått efter de önskemål utskottet hade, säger riksdagsledamoten Mikael Strandman (SD) till Bulletin.
För snart fyra år sedan slog riksdagen fast att det behövs en översyn av tjänstemannaansvaret. Riksdagen ställde sig bakom ett betänkande från konstitutionsutskottet om ett tillkännagivande till regeringen att se över lagstiftningen på området.
Den 2 februari släpptes utredningen ”En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner” från justitiedepartementet.
Utredningen har kommit fram till att det inte bör göras några ändringar i det straffrättsliga tjänstemannaansvaret.
I utredningen har synpunkter från olika samhällsaktörer framfört att de ser risker med att utvidga det straffrättsliga ansvaret då det kan leda till ineffektivitet och detaljstyrning. Ett utökat straffrättsligt ansvar kan enligt åklagare leda till minskade möjligheter för JO och JK att uppmärksamma felaktigheter och sprida kunskap.
Slutligen har regeringen bedömt att den svenska förvaltningen fungerar väl och att det istället finns ett behov av att stärka de statsanställda i deras tjänstemannaroll för att motverka skadliga beteenden i tjänsteutövningen.
Kritiker har länge framfört att Sveriges tjänstemannaansvar urholkats sedan införandet 1989. En riksdagsledamot som varit särkilt kritisk är Ida Drougge (M) som länge drivit frågan om skärpt straff vid tjänstefel.
”Är det något som inte fungerar bra i Sverige så är det just ansvarsutkrävning”.
”Dagens tjänstefelsparagraf har bedömts obsolet av bland annat justitierådet Tomas Bull. Uppklarningsprocenten är lägre än cykelstölder. Allt fler anmälningar anses ringa och tas därför inte ens upp i domstol. Att hänvisa till disciplinärenden och skadestånd är ignorant!”, twittrade Ida Drougge.
Liberalerna är kritiska till utredningens förslag om att inte ändra regelverket. Liberalernas pressekreterare Axel Mårtensen:
– Vi har länge arbetat för att tjänsteansvarsbestämmelserna behöver skärpas. Valet står inte mellan att göra ingenting och att backa bandet till äldre tiders bestämmelser, vilket väl ingen förespråkar, utan Liberalerna vill ha ett breddat tjänsteansvar inom ramen för en moderniserad lagsstiftning. Den makt som följer med rätten att bedriva myndighetsutövning behöver kombineras med ett tydligare regelverk än det som gäller i dag.
Mikael Strandman är riksdagsledamot för SD och ledamot i konstitutionsutskottet. Han är besviken över att regeringens utredning kört över besluten i utskottet.
– Att utredningen inte separat berör utökat tjänstemannaansvar utan behandlas längst ner i utredningen tillsammans med en annan utredning är rentav nonchalant, säger Strandman.
I utredningen framgår det nämligen att utskottet anser att en översyn av lagstiftningen om tjänstefel bör göras med inriktningen att det straffbara området utvidgas. Utskottet förespråkade således en återgång till de bestämmelser som gällde före ämbetsansvarsreformen. Något som nu går i stöpet.
Bulletin har sökt hovrättsrådet Anne Rapp som är ansvarig för utredningen.
