Antalet personer som varit arbetslösa i mer än tolv månader är nu 180 000. Det är den högsta siffran någonsin, enligt Arbetsförmedlingen.

– Långtidsarbetslösheten riskerar att bita sig fast, säger analyschef Annika Sundén.

Utvecklingen på arbetsmarknaden under pandemin är oroande, enligt Arbetsförmedlingen. Stödåtgärderna har haft effekt, men långtidsarbetslösheten beskrivs som ett otäckt orosmoln.

Månadssiffror för februari i år visar på att arbetslösheten ligger på 8,7 procent. Visserligen lägre än då det var som värst i juli fjol, då 9,2 procent gick utan jobb, men ändå en hög siffra.

För ungdomar ligger arbetslösheten nu på 11,6 procent.

Hänger ihop med hög invandring

Men det är långtidsarbetslösheten som riskerar att bita sig fast i många år, och Arbetsförmedlingen ser oroande tecken på att den kommer att öka. De som gått utan jobb i mer än tolv månader är nu 180 000 personer.

– Nu har även befolkningen ökat, men så här hög långtidsarbetslöshet har vi aldrig haft tidigare, säger Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen.

Prognosen från i julas tyder på att långtidsarbetslösheten kommer att öka till 200 000 under 2021.

– Det är oroande. Dels handlar det om personer som var långtidsarbetslösa när krisen började, och det är till stor del personer som saknar gymnasieutbildning och är utrikes födda. Mycket handlar om den stora grupp som kom till Sverige i samband med flyktingkrisen, säger Sundén.

Det här är en grupp som behöver stärka sin utbildning eftersom i princip alla jobb på svensk arbetsmarknad i dag kräver gymnasieutbildning.

– De hade det svårt redan innan krisen och de har fått det ännu svårare nu. Här är det verkligen utbildning som är viktigt.

Till det kommer runt 100 000 personer som varit utan jobb mellan sex och tolv månader. De har i högre grad gymnasieutbildning men har förlorat jobbet i samband med krisen. De kan ha jobbat inom till exempel hotell- och restaurangbranschen eller handeln.

– Och den gruppen behöver ställa om. Då kan det handla om att behöva komplettera sina kunskaper eller vända till ett nytt yrke, säger Annika Sundén.

Behövs åtgärder för att det inte ska bli värre

För att dessa grupper inte ska glida ännu längre bort från arbetsmarknaden behövs åtgärder. Regeringen har ökat antalet utbildningsplatser i landet men mer behövs, enligt Arbetsförmedlingen.

Det som behövs är ett bättre utbildningssystem med en tydligare yrkesinriktning.

– Det kommer att behövas utbildningar som gör att man kan ställa om under olika delar av livet och utbildningar som har olika längd. Nu är det väldigt inriktat på terminsstarter och långa utbildningar.

Myndigheten ser att arbetsmarknaden just nu går igenom en strukturomvandling som kommer att finnas kvar i stor utsträckning efter krisen.

Trots att vård- och omsorgsjobb blivit populärare att utbilda sig till under pandemin kommer sektorn att fortsatt ha brist på arbetskraft framöver.

TEXT: Niklas Svahn och Johanna Cederblad/TT

Arbetsmarknadssiffror under februari

Kort om arbetsmarknaden i februari 2021:

Inom parentes anges motsvarande siffror för februari 2020.

8,7 procent var inskrivna som arbetslösa (7,4).* Sammanlagt 454 278 personer (376 517).

11,6 procent av ungdomarna 18–24 år var inskrivna som arbetslösa (9,4).* Sammanlagt 
60 931 ungdomar (48 919).

228 744 personer var öppet arbetslösa (205 437).

225 534 personer deltog i program med aktivitetsstöd (171 080).

33 655 personer anmälde sig som arbetslösa (31 802).

31 708 personer fick arbete (26 624).

2 505 personer varslades om uppsägning (3 180).

*Andel av den registerbaserade arbetskraften.

Källa: Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik i februari 2021.

TEXT: TT