Det är många som försöker lura försäkringssystemen på pengar de inte har rätt till. Förra året ökade både antalet kontrollutredningar och antalet polisanmälningar, enligt ny statistik från Försäkringskassan som TT tagit del av.
Totalt utfördes 27 400 kontrollutredningar. Av dessa ledde drygt var femte – nästan 5 700 utredningar – till polisanmälan.
– Fler kontrollutredningar beror bland annat på att vi fått in bra tips från andra myndigheter. Framför allt från kommunerna i form av att barn inte dyker upp i skolan, eller från landstinget att de inte kommer till BVC. Då har vi kunnat göra utredningar om exempelvis barnbidrag, säger Britt-Marie Hultström, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan.
Skärpt rutinerna
Antalet tips till Försäkringskassan om medvetet fusk med bidrag inom myndigheternas samverkan mot organiserad brottslighet ökade förra året från 547 till 740.
Tipsen kan även komma från allmänheten som exempelvis tipsar om en granne som jobbar trots att personen är sjukskriven.
Men Försäkringskassan har också de senaste åren satsat på att skärpa sina rutiner och öka kontrollerna.
– Medarbetarna är duktigare, vi hittar bra metoder och jobbar väldigt systematiskt och strukturerat. Vi gör även mer riktade kontroller där vi fokuserar på enskilda förmåner, säger Britt-Marie Hultström.
2020 resulterade detta i tydligt ökat antal polisanmälningar inom aktivitetsstöd, barnbidrag och föräldrapenning.
Brottsuppläggen varierar. Inom föräldrapenningen förekommer det till exempel familjer där ena parten, vanligtvis pappan, har en hög sjukpenninggrundande inkomst, medan mamman har noll. Då har Försäkringskassan sett exempel på hur pappan tar ut föräldrapenningen, samtidigt som han jobbar, medan mamman är hemma med barnet.
Få som döms
Vad gäller aktivitetsstödet har Försäkringskassan noterat att individer som får detta bidrag samtidigt har inkomst från arbete.
Totalt sett skedde flest polisanmälningar inom vab och föräldrapenning. Tillsammans står dessa förmåner för 43 procent av alla polisanmälningar.
Det är dock långtifrån alla polisanmälningar som leder till att personer också döms. De senaste åren har andelen lagförda legat på ungefär en femtedel.
– Vi vet att polisen har det extremt tufft på bedrägerisidan. Vi är skyldiga att polisanmäla misstänkta bidragsbrott, men det är ju en belastning för polisen, säger Britt-Marie Hultström.
Försäkringskassans generaldirektör har föreslagit att myndigheten själv ska få utreda de misstänkta bidragsbrotten.
Svårt driva in
Även återkrav och stoppade felaktiga utbetalningar slog rekord i fjol. Totalt begärdes en miljard tillbaka och det stoppades utbetalningar på motsvarande 900 miljoner kronor.
– Det är 900 miljoner mer än föregående år, så det är en enorm utveckling, säger Britt-Marie Hultström.
Återkraven innebär dock inte att pengarna alltid kommer tillbaka. I många fall är det svårt att driva in dem, och på Försäkringskassans önskelista står även en regeländring som gör det möjligt att kräva tillbaka pengar direkt. I dag krävs i vissa fall ett domstolsbeslut.
– Får vi exekutionstitel skulle vi kunna driva in felaktiga utbetalningar i ett tidigt stadium. Det är viktigt framför allt när det gäller den organiserade brottsligheten där pengar ibland hinner försvinna innan vi har möjlighet att återkräva dem, säger Britt-Marie Hultström.
TEXT: Anja Haglund/TT
