Från årsskiftet och fram till 15 december har 60 dödskjutningar inträffat i landet, enligt polisens statistik. Incharts, en sida som drivs av it-journalisten Henrik Möllberg har antalet till 63.

Det kan jämföras med 2020 då siffran nådde 47 dödsskjutningar. Övriga år i närtid har siffran legat omkring 45.

– I år ser vi en massiv ökning och ett väldigt blodigt år, säger Manne Gerell, docent i kriminologi vid Malmö universitet till SVT.

Ökningen drivs också av att en större andel av dem som blir skjutna numera dör, enligt Manne Gerell.

– Vi kan konstatera att det numera har blivit vanligare att man har fler än en person som skjuter och att man skjuter fler skott. Allmänt ser det ut som att morden har blivit lite mer välplanerade och väl genomförda, och det driver upp dödssiffran, säger Manne Gerell.

Allt yngre gärningsmän

En annan trend är att både offer och skyttar är yngre. Numera är det ofta tonåringar som skjuter andra tonåringar.

En typisk dödsskjutning sker inom kriminella miljöer och kretsar. Justitieminister Morgan Johansson sa 2018 att risken är låg att skjutvåldet drabbar andra personer än de som är menade som måltavlor.

Men även oskyldiga drabbas av förlupna kulor. Under 2011–2020 dog eller skadades 46 personer i skjutvapenvåld utan att de var inblandade i den aktuella konflikten, vid 36 olika våldsbrott. Av dessa var åtta under femton år.

Joakim Sturup, forskare vid Centrum för psykiatriforskning, säger till SVT att en bidragande faktor kan vara den ökande användningen av automatkarbiner.

Hypoteserna varför skjutningarna sker varierar: obalanser och maktvakuum på gatan efter att ledande kriminella hamnar i fängelset, stora narkotikabeslag kan bidra till ökade konflikter och skulder som kan leda till våld. Personliga konflikter är en annan tänkbar anledning.

Dagens Nyheter publicerade 2021 en kartläggning av alla som häktats, åtalats eller dömts för skjutvapenvåld sedan 2017. Den visade att nästan alla misstänkta gärningspersoner var unga män, de flesta med ofullständiga betyg från nionde klass i grundskolan.

Fyra av tio hade en förälder som någon gång dömts till fängelse och en fjärdedel av föräldrarna har varit eller är beroende av ekonomiskt bistånd. Strax under hälften var folkbokförda i det som kallas socioekonomiskt utsatta områden. 85 procent av gärningspersonerna hade utländsk bakgrund, oftast från Mellanöstern eller Afrika.

Påverkar hela samhället

Dödsskjutningarna blir lätt en sifferexercis i antal döda kroppar, som mäts och jämförs från månad till månad och år till år. Men som Manne Gerell påpekar för SVT påverkar de höga nivåerna av gängvåld hela samhället.

– Det präglar samhällsdebatten, de som bor i de bostadsområden där det skjuts mycket blir rädda och flyttar, det påverkar fastighetspriserna. Och det kan också påverka mental hälsa och skolbetyg för barn som växer upp under de förhållandena, säger han.

Även en så vardaglig sysselsättning som sociala medier och att hälsa på någon på gatan kan få konsekvenser:

– Man får tänka sig för vad man skriver, vem man har i sin vänlista och vems inlägg man gillar, säger en ung man i Järva som vill vara anonym.

– Det gäller även vem man hänger med på torget och vem man hälsar på i centrum, tillägger han.

Läs även: Brårapport: Invandrare bakom nära hälften av alla afrofobiska hatbrott