En ny studie visar att antibiotikaresistenta bakterier kan frodas i sjukhusens avloppsvatten.
– Man behöver ta reda på hur utbrett detta är, säger professor Joakim Larsson.
Redan tidigare har forskare misstänkt att de relativt höga halterna av antibiotika i sjukhusens avloppsvatten – som kommer från patienters urin och avföring – skulle kunna få resistenta bakterier att frodas. Men man har inte vetat säkert.
Nu har Joakim Larsson och hans forskargrupp på Göteborgs universitet genomfört en studie, publicerad i tidskriften Environment International, som visar att så är fallet.
Forskarna tog avloppsvatten från Sahlgrenska universitetssjukhuset och filtrerade bort alla bakterier, men behöll läkemedel och andra kemikalier. Sedan undersöktes på laboratorium hur det filtrerade vattnet påverkade olika bakterier.
– Avloppsvattnet dödade de känsliga bakterierna, men de resistenta kunde växa vidare. Ett glasklart resultat verkligen, säger Joakim Larsson, professor i miljöfarmakologi.
Gynnar resistens
Det innebär att det finns ett så kallat selektionstryck för resistens i sjukhusens avloppsvatten. Det ”trycket” gynnar inte bara förekomsten av de resistenta bakterier som redan finns i samhället, utan även utvecklingen av nya former av resistenta bakterier – som i sin tur kan vara än svårare att behandla.
Antibiotikaresistens pekas ut som ett globalt hot av FN:s miljöprogram UNEP och även i industrin försöker man nu motverka utsläpp.
Vissa länder har även mindre reningsverk i anslutning till sjukhusen.
– I Sverige och andra länder är det vanligare att man släpper sjukhusavloppet till det kommunala reningsverket och behandlar det som vanligt hushållsavlopp.
Vill man stoppa läkemedel från att komma ut i vattendrag fungerar det svenska systemet som det ska, enligt Joakim Larsson. Den största andelen läkemedel i avloppsvattnet kommer nämligen från hushåll, inte sjukhus.
Kartlägga problemet
Men för att stoppa resistenta bakterier är rening vid sjukhusen en möjlig lösning. Även om de stora reningsverken dödar de flesta bakterier, tar sig en del alltid igenom. Om nya former av resistenta bakterier når vattendragen kan människor få dem i sig och sedan sprida dem vidare.
– Först bör man ta reda på vilka antibiotika eller antibakteriella ämnen som orsakar detta. Det är viktigt för att veta hur man på bästa sätt ska rena avloppsvattnet. Man behöver kartlägga det här, säger Joakim Larsson.
Därefter får man hitta en lösning.
– Det är inte en helt lätt ekvation att göra det och inte gratis heller. Så man måste titta noga.
TEXT: Patrik Dokk/TT