Cecilia Skingsley, förste vice Riksbankschef, ser med tillförsikt på framtiden, det handlar bland annat om utrullningen av vaccin. Det bådar gott för återhämtningen. Hon stödjer att tillsynsmyndigheterna tillfälligtvis har lättat i regelverket för bankerna. Riksbanken håller räntorna låga. Båda dessa åtgärder har haft stora effekter på den ekonomiska utvecklingen. 

Hon konstaterar att den ekonomiska krisen slår orättvist. Visstidsanställda, yngre och utrikes födda har förlorat sina jobb. Arbetslösheten för inrikes födda har knappt rört sig. Hon ser positivt på arbetslösheten som är på väg ner från drygt 9 procent till drygt 8 procent. 

Riksbanken satte in åtgärder i enlighet med sitt mandat, till exempel inflationsmålet. En stor del av besluten togs under endast en vecka i mars förra året. Sedan har åtgärderna finjusterats. Hon väntar sig en konjunkturåterhämtning och ett lågt inflationstryck. Reporäntan kommer därför att hållas oförändrad under 3 år. Riksbanken ska stimulera till jobb med de verktyg som banken har. 

– Vi tar steg mot utgången. Vi köper olika papper i avtagande takt. 

Hon konstaterar att konkurserna som brukar öka i dåliga tider inte har ökat i den utsträckning som är brukligt. 

Om de stigande bostadspriserna, som väckt många frågor och synpunkter, sa hon: 

– Det är rimligt att Riksbanken köper eller säkerställer bostadsobligationer. Men boräntorna är den viktigaste motorn för att driva bostadspriser och boräntorna har inte rört sig alls. 

Riksbanken har inte drivit bostadspriserna. 

– Bostadsprisernas utveckling beror på att hushållen har ändrat sina preferenser, de vill ha ett större boende samtidigt som de som har ett större boende vill sitta kvar i sina bostäder.

– Åtskilliga svenskar arbetar mer hemma och kan därför vilja ha en större bostad.

Hennes slutsats är att allt fler objekt jagas av allt fler och det är detta som driver priserna. 

Dessutom har trenden med stigande bostadspriser och ökad skuldsättning funnits under flera år. 

– Krisens negativa effekter på arbetsmarknaden har i liten utsträckning berört hushåll med fast anställning, som normalt har lättare att få bolån. 

För att lösa bostadskrisen krävs att många inblandade agerar, bland krävs ett ökat byggande och större rörlighet vad gäller både byggande och boende.  

– Jag ser med tillförsikt på den ekonomiska återhämtningen. Men det finns sårbarheter. Vi kommer att gradvis avveckla stödåtgärderna. Flera av dessa leder till ökad sårbarhet.

 Hon exemplifierade med så kallad moral hazard (moralisk risk) vilket betyder att aktörerna som hamnar i ekonomisk knipa alltid förväntar sig att bli räddade av myndigheterna. Hon berättade vidare att Riksbanken stödjer Finansinspektionens beslut om ökade amorteringskrav för högt belånade bostäder. 

– Obligationsmarknaden står för 1/3 av kapitalanskaffningen till svenskt näringsliv. Den fungerar väl idag men hamnade i en akut kris förra året. 

Om oron inför en hög inflation sa hon att den svenska inflationen rör sig hackigt på grund av bland annat att samhället växlat mellan nedstängt och öppet. 

– Vi ser en inflation på 1 procent senare i år och sedan rör sig inflationen upp mot 2 procent. 

Di:s Gabriel Mellqvist frågade: Var ligger det verkliga inflationstrycket?

– Den amerikanska inflationen har alltid ökat mest på grund av amerikanerna varit snabbast att ta sig ur krisen. Deras inflation har hoppat upp. Men vi ska inte övertolka data. Ekonomin har varit så pass präglad av nerstängningsåtgärderna. 

Är inte inflationen som tandkrämen i en tandkrämstub – när du klämt ur den är det svårt att få in den i tuben igen?

– Det stämmer. 

Men hon var inte orolig för inflationen. 

– Hushållen och företagen är inte oroliga för inflationen, särskilt inte hushållen.

På frågan om SPAC  (Special Purpose Acquisiton Company) och kryptovalutor kunde vara en stabilitetsrisk svarade hon: 

– Jag är vaksam men inte orolig. Den finansiella industrin utvecklar sig snabbt. Vi ser gamla produkter i ny tappning. Det är ett evigt jobb att övervaka och framför allt se till att det finns ett investerarskydd. 

Om kryptovalutor sa hon: 

– Jag kan inte se något riktigt underliggande värde hos någon kryptovaluta, det vill säga samma underliggande värde som hos en aktie. 

Vad gäller de stigande tillgångspriserna sa Cecilia Skingsley: 

– Att det är bättre än med fallande tillgångspriser. Det är bättre med stimulanser. Jag hör många som tjatar om höga tillgångspriser men ingen som funderar på om en annan politik hade varit bättre. 

TEXT: Margaret von Platen