Brotten utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och röjande av hemlig uppgift i internationell samarbete införs i brottsbalken, detta efter riksdagen under onsdagseftermiddagen antog de kontroversiella lagändringarna om utlandsspioneri. Brotten förs även in i tryck- och yttrandefrihetslagstiftningen, vilket kritikerna har varnat kan vara ett hot mot grundlagen.
Under onsdagen antog riksdagen lagändringarna gällande utlandsspionage och dess påföljder. Efter omröstning stod det klart att brottsbalken och tryck- och yttrandefrihetslagstiftningen för in lagändringarna.
Miljöpartiet och Vänsterpartiet, tillsammans 37 röster, röstade mot lagförändringarna.
– Man öppnar Pandoras ask, säger vänsterpartiets Jessica Wetterling i debatten.
Vad innebär lagändringarna?
Förändring i lagen gällande utlandsspioneri har mötts av kritik från flera. Bland annat hänvisar man till att tryck- och yttrandefriheten begränsas. Riksdagens beslut att anta lagförändringarna innebär att brotten utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri samt röjande av hemlig uppgift i internationellt samarbete tar plats i brottsbalken.
Brotten införs även i tryck- och yttrandefrihetslagstiftningen, vilket innebär att meddelarfriheten och anskaffarfriheten till viss del begränsas i detta avseende.
Att brotten förs in i brottsbalken och i tryck- och yttrandefrihetslagstiftningen får konsekvensen att det nu blir straffbart att under vissa omständigheter röja hemliga uppgifter som förekommer inom Sveriges internationella samarbeten och kan skada Sveriges förhållande till en stat eller mellanfolklig organisation.
Förändringen blir att spionage inte endast begränsas till att man skadar rikets säkerhet, utan även ifall relationen till andra stater riskeras.
Varningen från SVT och SR
Kritiken mot förslaget har kommit från såväl allmänhet som mediehus. SVT och SR varnar för att lagförändringen hotar demokratin och yttrandefriheten. Även den svenska avdelningen i internationella juristkommissionen varför att lagen kan innebära en återhållande effekt på visselblåsare och andra källor för granskande journalister.
I slutdebatten innan röstningen var det endast Vänsterpartiet och Miljöpartiet som hade invändningar. Liberalerna, som så sent som i våras röstade nej till förslagen, ställde sig denna gång bakom majoriteten och röstade för beslutet. Man stödjer lagändringarna delvis för att visa enighet i regeringen.
– Med det sagt kvarstår våra farhågor och vi kommer mycket noggrant följa hur lagen tillämpas och vi kommer agera om det finns tecken på att den får oönskade effekter, säger Malin Danielsson (L) till TT.
Efter beslutet fattats fortsatte Vänsterpartiet rikta kritik mot lagförändringarna.
– Det kommer att leda till enorm osäkerhet om vad man kan publicera, folk kommer att censurera sig själva och inte våga vara visselblåsare, säger Jessica Wetterling (V).
Kristersson: ”Lucka i svensk lagstiftning”
Statsminister Ulf Kristersson (M) motiverade förslaget om lagförändringarna med att de inte handlar om att begränsa journalisters arbete, utan i stället förenkla Sveriges samarbete med andra länder.
– Det har påpekats under lång tid att det finns en lucka i svensk lagstiftning som gör det svårare för oss att arbeta med andra länder i internationella operationer. Då är det rimligt om Sverige vill vara en del av de operationerna, att vi har en lagstiftning som andra nordiska länder också har och som tar stor hänsyn till journalistiskt arbete och opinionsyttringar, sade Kristersson till TT, strax innan debatten.
Han menar även att det står tydligt i lagförändringen att det journalistiska gällande granskning inte kommer försvåras. Lagen syftar i stället till att stoppa de som uppsåtligen vill skada svenska intressen. Han menar att lagförslaget inte stoppar det journalistiska arbetet i Sverige.
– Det är min bestämda bild och det tycker jag också varit den uttryckliga avsikten med de förändringar som gjorts i lagförslaget, förklarade Ulf Kristersson.
Läs även: Hårda ryska attacker – miljontals ukrainska hem utan ström
