Riksdagen röstade ja till att införa visitationszoner, eller säkerhetszoner som det numera kallas. Därmed får polisen från den 25 april utökade möjligheter att visitera personer som befinner sig på allmän plats i det utpekade området.
Röstsiffrorna blev 151 mot 148.
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet, ansåg att riksdagen borde ha sagt nej till regeringens förslag om det som man numera kallar säkerhetszoner.
– Risken är stor att förslaget leder till rasprofilering. Med de regler som finns i dag vittnar, unga med utländsk bakgrund om att de blir visiterade gång på gång, utan att polisen hittar något, sade Mattias Vepsä (S) i debatten inför riksdagens beslut.
Oppositionen menar att den nuvarande polislagen redan har tillräckligt mycket möjligheter att visitera personer i brottsförebyggande syfte och att visitationszoner skulle kunna leda till större misstro mot polisen samt till diskriminering.
Louise Meijer (M) argumenterade för lagändringen och pekade på att syftet är att ge polisen bättre verktyg för att motverka gängkonflikter.
– Det kommer inte krävas en konkret misstanke om brott för exempelvis en kroppsvisitation, men det krävs fortfarande sakliga skäl som aldrig kan motiveras av bara etnicitet eller nationalitet, sade hon i debatten.
Läs även: Martin Melin (L) om tiden som polis: ”Många kände sig bakbundna”
fakta
Fakta: Det här innebär lagen
För att kunna motverka skjutningar och sprängningar vid konflikter ska polismyndigheten kunna införa säkerhetszoner där polisen har särskilda befogenheter att söka efter vapen och andra farliga föremål.
Inom en säkerhetszon kan polisen kroppsvisitera personer och söka igenom fordon.
Alla ingripanden ska dokumenteras i protokoll.
Beslut om en säkerhetszon ska gälla högst två veckor åt gången, där polismyndigheten ska publicera beslutet på sin webbplats och informera om det på andra sätt. Beslutet ska kunna överklagas till domstol.
Källa: Regeringen
