– Vi såg inte detta komma.

Så löd Stefan Löfvens numera klassiska ord i en intervju med SVT Agenda 2019 när den dåvarande statsministern blev tillfrågad om brottsutvecklingen i Sverige med sprängdåd och skjutningar.

Innan Martin Melin tillträdde som riksdagsledamot för Liberalerna var den tidigare Robinson-vinnaren i flera år verksam som polis. När Bulletin frågar Melin om han i sin yrkesroll ”såg det komma” svarar han med att hänvisa till ett Facebookinlägg han skrev 2016 som fick väldigt stor spridning.

– Där var jag extremt kritisk mot såväl polisledning som den politiska ledningen, där jag förklarade att vi är på väg mot ett stup när det gäller gängkriminalitet, säger han och fortsätter:

– Det där stupet har väl vi kört över vid det här laget. Så ja, jag såg det här komma och jag vet att många av mina kollegor inom polisen såg det här komma redan för tio år sedan.

När du jobbade som polis, vilken enskild åtgärd var det du mest tänkte att politikerna behövde genomföra för att stoppa utvecklingen?

– När man pratade med dem som jobbade på spaningsnivå så efterfrågade de möjligheten att kunna ingripa i ett mycket tidigare skede, istället för att behöva vänta på att det gick till försök och fullbordat. Att man ville kunna ingripa redan på förberedelsestadiet, på planeringsstadiet. Och nu kan man ju det, sedan förra hösten.

”Många kände sig bakbundna”

Den liberale riksdagsledamoten syftar på polisens möjligheter att använda preventiva tvångsmedel i brottsbekämpningen som trädde i kraft oktober 2023. Det innebär att polisen exempelvis kan använda hemlig avlyssning mot personer som tros vara på väg att genomföra grova brott.

I februari meddelade polisen att över 30 personer har kunnat gripas sedan lagen trädde i kraft. Martin Melin tror att det är den viktigaste åtgärden vad gäller brottsbekämpningen som Tidöpartierna hitintills har genomfört och det som polisen efterfrågade mest för tio år sedan.

– Många kände sig bakbundna, att de fick titta på medan det skedde planeringar av grova brott, säger han.

På frågan vad han tror är viktigtast i kampen mot brottsligheten – straffskärpningar eller nya lagar – svarar Melin:

– Jag tror att det behövs både nya lagar och straffskärpningar. Men man får inte glömma bort heller att vi har ganska bra straffskalor i Sverige ändå. Utan det handlar väl snarare om praxis: vad är det som utdöms? Det är väl där någonstans som jag tycker att man måste titta på det. Det ligger väl på Domstolsverket antar jag och är väl ingenting som vi politiker egentligen kan styra.

Vänder sig mot konsumtion

Melin förklarar att han tycker att straffen vad gäller seriebrottslighet är för låg.

– Att en person som begått tio våldtäkter får i princip samma straff som en person som begått en våldtäkt. Inte för att jag tycker att man ska dömas enskilt för varje brott, för i så fall får du 30 år kanske för tio våldtäkter. Men jag tycker någonstans ändå att det ska spela in.

Han vänder sig också mot det som inom juridiken kallas för konsumtion, vilket innebär att en person som har begått flera brott genom samma handling bara straffas för det brott som betraktas som grövre.

– Det kan till exempel handla om en misshandel som man helt enkelt inte utdelar något straff för. Då finns det faktiskt brottsoffer där och det brottsoffret känner sig väl kanske inte jättenöjd med att det hände ingenting i hans eller hennes fall.

– Jag tycker att varje brott en person begår ska utredas, att det ska ske en förhandling och att det ska utdömas ett straff för varje enskilt brott. Det ska inte finnas någonting som heter konsumtion.

”Fokuserar för mycket på visitationer”

Ett uppmärksammat förslag som Tidöpartierna nu har gått vidare med är det om säkerhetszoner. Eller visitationszoner, som det tidigare har hetat i debatten.

På Liberalernas landsmöte 2021 sade en majoritet i partiet nej till ett förslag om visitationszoner. Martin Melin var då en av dem som röstade ner det.

Varför röstade du nej då och vad är det som får dig att stödja det här förslaget nu?

– Jag tyckte att förslaget som det låg då inte var väl genomarbetat. Idag har jag läst utredningen som har gjorts. Jag har också noterat att man har mycket mer tydligt förklarat vad det här är för någonting: att det är en begränsad tid, en begränsad plats, det finns en möjlighet att överklaga, vem det är som ska besluta, och så vidare.

– Nu är det en genomarbetad lag, mycket mer än vad den var då för tre år sedan. Så nu vet jag vad det här handlar om och därför kan jag stå bakom det på ett helt annat sätt.

Hur skiljer sig befogenheterna i säkerhetszonen från hur poliser får visitera idag?

– Man fokuserar för mycket på visitationer, tycker jag. Det är därför jag tycker att säkerhetszoner är ett bättre namn.

Han förklarar att det handlar om ett område där det genom underrättelse, tips eller spaning har kommit fram att det finns en risk för allvarlig brottslighet – exempelvis sprängdåd eller skjutning.

– Polisen får då befogenhet att i det här området jobba mycket, mycket mer offensivt. Det innebär att polisen kommer att få tillföra mer personal i det här området och man kommer att jobba mycket mer aktivt. Nu får man också möjlighet att kontrollera till exempel fordon utan att det är en skälig misstanke. Idag är det husrannsakan som gäller om du ska kontrollera ett fordon.

”En liten pusselbit”

På det stora hela tycker Martin Melin att förslaget om säkerhetszoner har förstorats upp och fått alldeles för stora proportioner.

– Det här är en liten pusselbit i det stora pusslet när det kommer till att bekämpa organiserad brottslighet. Och jag tycker att den här pusselbiten har fått alldeles för stor betydelse, man pratar mycket om den här.

På vilket sätt menar du att den har fått för stora proportioner? Är det något konkret du tänker på?

– Ja, att det är inte jättestora förändringar mot vad som är idag.

Melin hänvisar till polislagen 19 § andra stycket, som gör gällande att polisen får visitera en person för att söka efter vapen utan skälig misstanke.

– Det räcker med att det kan antas att personen bär vapen. Så redan idag får polisen visitera utan skälig misstanke och så har det varit i 15 år någonting, så jag vet inte riktigt varför det kommer kritik nu helt plötsligt mot att polisen ska få göra det.

”De boende älskade att vi poliser var där”

L-ledamoten menar att införandet av säkerhetszoner också kommer att ha en symbolisk verkan.

– För mig handlar det här mer om att man tar på allvar att det finns en risk för att folk faktiskt dör eller skjuts. Det blir också symboliskt, att nu gör polisen en riktad insats i det här området. Så har det använts i Danmark, där man har förklarat att ”vi tar er oro på allvar, vi finns här för er, nu kommer vi att vara här och vi kommer att jobba offensivt i området”.

– Det handlar faktiskt om folk idag som inte vågar låta sina barn gå ut på lekplatserna. Det finns näringsidkare som knappt vågar att ha sina butiker öppna. Och folk som är oroliga för om det är deras lägenhet som ska sprängas.

Enligt Martin Melins poliserfarenhet i vad som brukar kallas för ”utsatta områden” är de flesta boende där positiva till polisens närvaro.

– Man får inte glömma bort att 99 procent är laglydiga i de här områdena. Det är folk som vill att polisen ska vara där, säger han och fortsätter:

– Jag var i Rosengård och jobbade mot gängen 2020, tror jag att det var. Och de boende älskade att vi poliser var där. De uppskattade det väldigt, väldigt mycket.

Guccikepsar

Den 8 februari höll Tidöpartierna en pressträff om lagrådsremissen gällande säkerhetszoner. Martin Melin medverkade som Liberalernas företrädare och debatten efteråt kom i mångt mycket att kretsa kring Guccikepsar.

– Alla som bär guccikopiakepsar är inte gängkriminella, men många gängkriminella bär guccikopiakepsar, sade Melin under pressträffen.

Han nämnde också att fotbollshuliganer brukar klä sig på ett visst sätt. Men det var det förstnämnda utspelet som gav ringar på vattnet.

”Beställde precis en Gucci-keps”, skrev Aftonbladets ledarskribent Fanny Jönsson på X. Advokatsamfundets tidigare generalsekreterare Anne Ramberg gjorde å sin sida en jämförelse mellan Guccikepsar och den davidsstjärna som judar tvingades att bära i koncentrationslägren under Förintelsen. Efter omfattande kritik backade Ramberg från sitt utspel och raderade inlägget.

Läs även: Anne Ramberg jämförde Guccikeps med davidsstjärna

Martin Melin ger sin syn på den efterföljande debatten:

– Det var en del av debatten som blev väldigt skev och väldigt felaktig. Nämligen att det påstods att någon från regeringen, eller till och med jag, skulle ha sagt att en viss klädstil är skäl nog för visitation. Det har ju jag aldrig sagt och ingen annan har sagt det heller.

– Jag har vid flera tillfällen sagt att det är så mycket annat som ligger till grund för varför en polis vill kontrollera en person, inte klädsel. Sedan är det så att klädsel kan göra att du får upp ögonen för en person. Men det är inte skäl nog för visitation, och det här kan jag inte understryka tillräckligt många gånger.

Ångrar utspelet

Vidare nämner Melin att om man googlar på ”gängkriminalitet kläder” så får man flera träffar med artiklar som handlar om hur nätverkskriminella har en förkärlek för märkeskläder.

– Det här är vad jag säger på den här pressträffen. Sedan tar jag ett exempel och nämner Guccikepsen, det är ett exempel. Och med facit i hand så skulle man ju inte ha gjort det såklart.

Varför skulle du inte ha gjort det?

– Därför helt plötsligt handlar debatten om huruvida gängkriminella bär Guccikepsar eller inte. Det är ju inte det debatten ska handla om. Debatten ska handla om att vi har folk som är livrädda för om det ska sprängas i deras trapphus. Det handlar om att folk är faktiskt rädda på riktigt i vissa av de här områdena.

– Det är det debatten ska handla om. Att vi har gängkriminella som skjuter varandra och mot varandra utan någon som helst hänsyn till om oskyldiga drabbas eller dör.

– Jag tycker att det är ganska oseriöst med vissa debattörer som flyttar fokus från det verkliga problemet till ett icke-problem, tillägger Melin.

Läs även: Oppositionen kan fördröja säkerhetszoner