– Jag har tagit några extrapoäng vid sidan av riksdagsuppdraget, det är inte ovanligt att folk pluggar eller har något annat engagemang, säger Joar Forssell till Aftonbladet.

Förra hösten tog han 30 högskolepoäng, vilket motsvarar studier på heltid, och i våras tog han 17,5 poäng. Pluggandet ska han ha skött på kvällar, nätter och helger. Den här hösten har han pausat studierna.

Läs även: M och SD går framåt – tre partier nära uttåg ur riksdagen

– Det har inte inneburit studier på heltid. Jag har tagit poäng motsvarande heltidsstudier, men det har krävt mycket få timmar, därför är det missvisande, säger han.

Enligt Johan Pehrson, Liberalernas gruppledare i riksdagen, strider inte studierna mot partiets riktlinjer.

– Vi förutsätter att våra ledamöter fullgör sitt uppdrag med full kraft, vad man gör utöver detta har vi inga synpunkter på, säger han.

”Säger mer om lärarutbildningen”

På Twitter går meningarna isär om huruvida deltidsstudier är en lämplig syssla för en riksdagsledamot.

”Att sitta i riksdagen för landets minsta parti kräver tydligen inte mer än att man kan plugga till lärare heltid samtidigt och låta skattebetalarna stå för försörjningen så att man slipper CSN”, skriver den borgerliga debattören Rebecca Weidmo Uvell, som kandiderar till riksdagen för Moderaterna.

Läkaren och debattören Kajsa Dovstad, i dag anställd på Timbro, tycker däremot att problemet ligger i själva utbildningen.

Läs även: Debatt: Ingen som åstadkommit något kan bli svensk politiker

”Detta säger mer om lärarutbildningen än det gör om riksdagen och Joar Forssell, som i och för sig har stor kapacitet. Läkarprogrammet är för tufft för att kombinera heltidsstudier med aktivt riksdagsarbete”, skriver hon.

Riksdagsledamöter har ett grundarvode på 69 900 kronor i månaden. Många har andra uppdrag i riksdagen som de får tillägg för. En person som är ordförande i ett utskott eller i EU-nämnden får till exempel ett tillägg på 20 procent, medan vice ordföranden får ett tillägg på 15 procent.