Riksrevisionen: Statliga myndigheter riskerar infiltration av kriminella
En ny granskning visar att varken förebyggande rutiner eller förmågan att avslöja pågående infiltration fungerar hos tre statliga myndigheter. Konsekvenserna kan handla om röjda uppgifter som gynnar grov kriminalitet. – Vår bedömning är att de granskade myndigheterna inte har lagt tillräckligt stor vikt vid säkerhetsarbetet och att det lett till omfattande säkerhetsbrister som i värsta fall kan leda till allvarliga konsekvenser, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg i rapporten.
Riksrevisionen har granskat och funnit allvarliga brister i hur Försvarets materielverk, Kammarkollegiet och Kriminalvården arbetar för att skydda sig mot infiltration, det vill säga mot anställda eller externa aktörer som medvetet skadar myndighetens verksamhet inifrån, rapporterar Riksrevisionen.
Kriminalvården har allvarliga brister som försvårar både det förebyggande arbetet och möjligheten att avslöja pågående infiltration.
Kammarkollegiet uppvisar störst behov av förbättring med ett säkerhetsarbete som bedrivs uppdelat per avdelning utan gemensamma strukturer, och där rutiner för loggning och incidenthantering är otydliga.
En enkätundersökning riktad till samtliga anställda vid de tre myndigheterna visar att 29 procent av personalen vid Kriminalvården antingen vet om eller tror att det förekommer infiltration eller annat illojalt beteende på arbetsplatsen.
Bland anställda vid Försvarets materielverk är andelen 8 procent och vid Kammarkollegiet 3 procent. Riksrevisionen påpekar att den låga andelen vid Kammarkollegiet inte utan vidare kan tolkas som att infiltration saknas.
Det kan i stället handla om en organisation där tecken på illojalitet inte uppmärksammas.
Känsliga frågor ställs sällan
En genomgående svaghet gäller de uppföljande samtal som chefer är skyldiga att hålla med personal som innehar säkerhetsklassade befattningar. Riksrevisionen finner att chefer regelmässigt ställer frågor om trivsel, men konsekvent undviker de mest säkerhetskritiska ämnena, som privatekonomi, skuldsättning, beteende på sociala medier, privata bekantskaper och om den anställde utsatts för hot eller utpressning.
Vid Kammarkollegiet och Kriminalvården uppger 37 respektive 33 procent av säkerhetsklassad personal att frågor om hot, tvång och hållhakar aldrig har ställts.
Skuldsättning har aldrig tagits upp med 42 respektive 38 procent av den säkerhetsklassade personalen vid Kammarkollegiet och Kriminalvården. Vid Försvarets materielverk är motsvarande andel 7 procent.
– Uppföljande säkerhetsprövningssamtal är ofta svåra samtal, eftersom chefer måste ställa känsliga frågor till medarbetare. Men det är för sent att göra det först när misstankar har uppstått, säger Per Dackenberg, revisionsdirektör och projektledare för granskningen i rapporten.
Riksrevisionen konstaterar att illojalt beteende sällan uppstår plötsligt. Vägen dit går vanligtvis genom många små steg som pågår under lång tid, vilket gör tidiga samtal om ekonomi, relationer och missnöje till ett viktigt instrument för att fånga upp varningssignaler innan skada sker.
Osäkerhet om visselblåsning
Var tredje anställd vid Kriminalvården uppger att de inte vet om det finns en visselblåsarfunktion på arbetsplatsen. Vid Försvarets materielverk är andelen 12 procent och vid Kammarkollegiet 2 procent. Riksrevisionen bedömer att det är anmärkningsvärt att kännedomen är lägst vid de myndigheter som bedriver mest säkerhetskänslig verksamhet.
Vid Kriminalvården uppstår ett tydligt gap, personalen upplever i hög utsträckning att illojalt beteende förekommer, men saknar i stor utsträckning kunskap om hur de ska rapportera det.
