Riksrevisionen: Statligt tandvårdsstöd tappar effekt
Statens tandvårdsstöd ska sänka kostnaderna för vuxna, men en ny granskning pekar på att subventionerna delvis försvinner när tandvårdspriserna stiger. Riksrevisionen vill se förändringar som gör det lättare att förstå prisnivåer och vad stödet faktiskt täcker, och föreslår att patientinformation samlas hos en myndighet. – En femtedel av patienterna känner inte ens till att priserna kan variera och det finns inga riktlinjer för hur högt priset får vara, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg till tidningen Senioren.
Riksrevisionen skriver i granskningsrapporten ”Tandvårdsstöd – en konstruktion med hål” att sambandet mellan subventioner och prissättning ser problematiskt ut.
”Ju högre statens subvention har varit, desto mer tycks vårdgivarna höja sina priser”, skriver myndigheten.
Granskningen tar avstamp i att tandvårdens prissättning är fri.
Patienten får ersättning inom tandvårdsstödet upp till ett statligt referenspris, men om priset ligger högre får patienten betala mellanskillnaden själv.
Riksrevisionen bedömer att utformningen av stödet bidrar till stigande priser och svag konkurrens, och att stödet därför inte når patienterna i den omfattning som avsetts, rapporterar Senioren.
Patientinformation och förebyggande vård
Enligt Riksrevisionen bygger systemet egentligen på att patienter jämför priser och ifrågasätter kostnader, men myndigheten menar att kunskapen ofta är låg om både behandlingar och ekonomiska villkor.
Kritiken skärps av att tandvården, enligt granskningen, inte alltid ger den information om alternativ och ungefärlig kostnad som den är skyldig att lämna, och att tillsynen över efterlevnaden är begränsad.
Riksrevisionen föreslår att information om tandvårdspriser och patientens rätt till stöd samlas hos en specifik myndighet.
De vill också att stödet i högre grad ska styra mot förebyggande insatser för dem med störst behov.
– Annars är risken stor att små problem som enkelt kunde ha åtgärdats utvecklas till omfattande behov som kräver dyra behandlingar. Det är kostsamt både för patienten och samhället, säger Filippa Hagersten, projektledare för granskningen.
Granskningen pekar även ut Tandvårds och läkemedelsförmånsverket som en aktör som kan behöva visa prisskillnader tydligare i prisjämförelsetjänsten Tandpriskollen.
En reform om billigare tandvård för personer 67 år och äldre ingår inte i Riksrevisionens genomgång.
fakta
Vad gäller?
-
Det statliga tandvårdsstödet består av flera olika delar som kan användas för att sänka kostnaden för tandvård.
-
Högkostnadsskyddet:
Staten ersätter 50 procent av tandvårdskostnader som överstiger 3 000 kronor och 85 procent av kostnader över 15 000 kronor. Ersättningen beräknas utifrån referenspris. -
Allmänt tandvårdsbidrag (ATB):
Bidraget ges per år och varierar med ålder.
600 kronor per år från det år man fyller 20 till och med det år man fyller 23.
300 kronor per år från 24 till och med det år man fyller 64.
600 kronor per år från och med det år man fyller 65. -
Särskilt tandvårdsbidrag (STB):
Riktar sig till personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar och används för förebyggande tandvård. Bidraget är 600 kronor per halvår. -
Särskild tandvårdsersättning från 67 år:
Från 2026 betalar staten 90 procent av referenspriset för många behandlingar, medan patienten står för 10 procent. Ersättningen gäller inte alla typer av tandvård, exempelvis undersökningar. Personer som omfattas behåller samtidigt sitt allmänna tandvårdsbidrag, som kan användas för sådana kostnader.
