Risk för högre elpris när Ei kräver ny reform

Under 2025 började Sverige införa mFRR EAM, ett stödsystem som aktiverar reserver varje kvart istället för varje timme. Liksom med den flödesbasbaserade metod som tidigare införts var syftet att minska prisvolatiliteten och prisskillnader mellan elområden.

Istället har det blivit tvärtom, med högre priser än väntat i södra Sverige och större prisskillnader mellan områden.

– Vi har inte sett den där sammantryckningen av priser som de förutsåg innan utan vi ser ju större skillnader mellan norr och söder, säger elmarknadsexperten Mats Nilsson till Bulletin.

– Sedan har den nya modellen för att hantera obalanser i kraftsystemet lett till att Vindkraftverk slagit igen och till att elhandlare och stora elkunder har svårt att kostnadseffektivt hantera sin kraftaffär, för det blir så dyrt om man hamnar lite fel, fortsätter han.

”Extrema priser och en volatilitet som inte är rimlig”

Nu kommer Sverige tvingas till ännu en förändring på energimarknaden, som enligt kritiker kan innebära ännu mer volatilitet – trots att Svenska kraftnät den här gången tvekar.

– Vi måste säkerställa att anslutningen sker på ett kontrollerat och driftsäkert sätt, säger Anna Jäderström, sektionschef för balansmarknader på Svenska kraftnät, till Tidningen Näringslivet.

Det handlar om EU:s balansplattform MARI, som är unionens gemensamma projekt för handel med stödtjänsten mFFR EAM, och även denna gång ska syftet vara att bidra till att balansera elsystemet.

Men kritiker varnar för att systemet inte är anpassat till den nordiska elmarknaden – liksom fallet var när man införde flödesbaserat under 2025.

– Vi såg extrema priser och en volatilitet som inte är rimlig. Det berodde på att algoritmen inte är byggd för de stora volymerna vi hanterar i Norden, säger Anna Jäderström, chef för balansmarknader på Svenska kraftnät till TN.

Vill senarelägga – hotas med vite

Enligt Svenska kraftnäts analys fanns flera brister i systemet, som att för stora volymer aktiverades i fel områden och prisspiraler som inte speglade fysiska behov.

För att dämpa de oönskade effekterna gjorde svenska kraftnät flera justeringar, bland annat av algoritmen. Men nu finns risk för att de förbättringarna nollställs när man ansluter till MARI, varnar Anna Jäderström.

– Vi har vidareutvecklat vår lösning och sett att de förbättringar vi gjort i det nordiska systemet även kommer att behövas i MARI. Risken är att vi går tillbaka till en utformning som gav så stora problem, säger hon till TN.

Därför vill Svenska kraftnät nu senarelägga anslutningen till MARI till tidigast första kvartalet 2027. Energimarknadsinspektionen, Ei, hotar dock Svenska kraftnät med vite på 500 000 kronor i veckan om man inte ansluter senast den 1 september i år.

Tobias Lusth på Energimarknadsinspektionen avfärdar Svenska kraftnäts invändningar i ett skriftligt svar till TN, där han bland annat skriver att ”det länge varit känt vilka förutsättningar som krävs för att ansluta till plattformarna”.

”Att IT-utvecklingen fortfarande inte är klar påverkar inte Svenska kraftnäts skyldighet att ansluta så snart som möjligt” fortsätter han, och påpekar att Ei i enighet med sitt föreläggande kan ”ansöka om utdömande av vite om tidsplanen inte följs”.

”Rädda för att implementera en misslyckad reform till”

Elmarknadsexperten Mats Nilsson, docent i nationalekonomi vid Södertörns högskola, är dock kritisk till att Ei inte tar Svenska kraftnäts invändningar på allvar.

– Om de som systemoperatör går ut och flaggar för att det här är nog lite för mycket lite för fort, då ska man ta det på största allvar, säger Mats Nilsson till Bulletin.

Mats Nilsson, docent i Nationalekonomi vid Södertörns högskola. Bild: Pressbild.

Samtidigt vill han se en större transparens från Svenska kraftnät i frågan.

– Jag skulle gärna vilja att Svenska kraftnät gjorde en tydlig redovisning, vad är det för faktiska problem de ser? Den har jag väl inte riktigt sett.

Mats Nilsson pekar på att Svenska kraftnät redan genomfört både övergången till flödesbaserat och mFRR EAM, som i båda fall fått motsatta effekter än de utlovade.

– Det är två misslyckade reformer. Och den reformen som man skulle genomföra, nämligen att minska antalet elområden, där gjorde de ingenting alls.

– Kritiken mot Svenska Kraftnät på grund av det här har varit massiv. Så jag tror att de är väldigt, väldigt rädda för att implementera en misslyckad reform till. Vi ska ju inte glömma att som en konsekvens av att de i höstas misslyckades med att upphandla en effektreserv så fick Svenska kraftnäts generaldirektör sparken.

Kraftigt ökande balanseringskostnader

Förutom höga elpriser har balanseringskostnaderna ökat med flera hundra procent sedan i mars månad i Sveriges södra elområden, enligt färsk uträkning från Energiföretagen.

Dessa kostnader betalas i praktiken av elkunder och elintensivaindustrier när balansansvariga aktörer skickar räkningen vidare genom högre elhandelspriser, ökade riskpremier och dyrare avtal.

Papperstillverkaren Billeruds energichef Johan Tavast säger till TN att omkostnaderna för att balansera elkonsumtionen ”ökat betydligt” under de senaste tio åren, vilket ”slagit stenhårt mot verksamheter i SE3 och SE4”.

– Vi vill säkerställa att MARI blir infört på ett sätt som tar hänsyn till de nordiska förhållandena, säger han.

”En strävan borde vara att ha så få elområden som möjligt”

Prisvolatiliteten har dessutom har förstärkts då olika aktörer lockats till marknaden i syfte att spekulera i elpriset.

– Vi har gått från runt 30 aktörer till omkring 70 på kort tid, och majoriteten av de nya är här för att handla på prisvolatiliteten – inte för att tillföra ny fysisk flexibilitet, säger Kruno Kuljis, ansvarig analytiker på energihandelsbolaget Modity

Kruno Kuljis anser att de nordiska länderna borde vara mer samlade och offensiva när det gäller EU:s pågående marknadsreformer, som han menar missgynnar Norden.

– Antingen måste även de stora länderna delas upp i elområden, eller så måste Norden få tid att anpassa sina strukturer innan man fullt ut går in i de här reformerna, menar han.

Enligt Kuljis borde de nordiska länderna delas upp i färre elområden, vilket skulle öka likviditeten, underlätta elektrifiering över större ytor och minska artificiella prisskillnader – vilket minskar dagens möjligheter till arbitrage på flaskhalsar.

– Meningen med flaskhalsar är inte att de ska bli permanenta priszoner – de ska byggas bort. En strävan borde vara att ha så få elområden som möjligt, säger han till TN.