Enligt en ny rapport från fackförbundet DIK brottas landets bibliotek med bland annat resursbrist och otillbördig påverkan. I samma veva uppstår social oro samtidigt som våld och skadegörelse är ett utbrett problem. I rapporten kunde facket konstater att sex av tio bibliotekarier överväger att byta jobb.
En majoritet av landets bibliotekarier trivs inte på sin arbetsplats, det visar en ny rapport från fackförbundet DIK. Problemen med resursbrist och otillbörlig påverkan, men även våld och skadegörelse, har fått flera anställda att fundera på att byta jobb. Enligt facket riskerar landets bibliotek ett stort kompetenstapp om utvecklingen inte vänds.
Rapporten ”Som om vi ska bära hela samhället” vittnar om att biblioteken får ta konsekvenserna av bristande välfärd och ökat utanförskap. Rapporten hävdar att när andra ytor öppna för samhället skärs ned blir i stället folkbiblioteket en av de sista öppna rummen. Konsekvenserna blir alltifrån hemlöshet och segregation till ett växande digitalt utanförskap.
Många bibliotikarier ser att förväntningarna på vad biblioteken ska göra blir större, men att resurserna minskar. Hälften av bibliotekarierna anser att det över tid blivit svårare att klara av arbetet, samtidigt som en majoritet överväger att lämna yrket.
– Att sex av tio bibliotekarier funderar på att byta jobb är alarmerande. Det är redan brist på bibliotekarier och vi närmar oss en kritisk gräns där kvalitativ biblioteksverksamhet för alla inte längre kommer vara möjlig. Biblioteken och den omgivande samhällsservicen måste stärkas med mer resurser, säger Anna Troberg, förbundsordförande i DIK, i ett pressmeddelande.
Påtryckningar från utomstående
Rapporten visar även att bibliotekarierna upplever att de får påtryckningar från såväl politiker som allmänheten. 28 procent av folkbibliotekarierna har under de senaste två åren märkt av och upplevt att politiker eller delar ur allmänheten försöker påverka bibliotekets bestånd eller verksamhet. Det har dessutom varit vanligt att biblioteken tvingats justera sig i linje med påtryckningarna.
– Att ta bort en kontroversiell bok eller ställa in ett omdebatterat arrangemang kan vara en förståelig åtgärd för att värna om anställdas och besökares säkerhet. Men på lång sikt får påtryckningar med efterföljande självcensur av arrangemang, samtal eller böcker stora konsekvenser för det öppna demokratiska samhället, säger Anna Troberg.
Läs även: Norra Norrland står emot negativa trenden – bäst BRP i Sverige
fakta
Några resultat i korthet
Under de senaste två åren har 94 procent av folkbibliotekarierna upplevt social oro, 81 procent har varit med om skadegörelse och 56 procent har upplevt våldsamma situationer. Men bara hälften av bibliotekarierna har fått tillräckligt stöd och utbildning för att hantera svåra situationer
48 procent av folkbibliotekarierna arbetar ibland ensamma ute i biblioteket. Men bara var tredje folkbibliotek har särskilda rutiner för ensamarbete.
28 procent av folkbibliotekarierna har under de senaste två åren upplevt att politiker eller allmänhet försöker påverka bibliotekets bestånd eller verksamhet. Av dem svarar 18 procent att biblioteket justerade sig i linje med påtryckningarna.
29 procent av bibliotekarierna upplever att de inte har tillräckligt med tid och resurser för att klara sitt arbete, och nästan hälften anser att det har blivit svårare över tid.
59 procent av folkbibliotekarierna har under de senaste två åren bytt eller funderat på att byta jobb på grund av arbetsmiljön. Av dem har 35 procent övervägt att byta till ett helt annat yrke.
Om rapporten:
Rapporten ”Som om vi ska bära hela samhället” (2023) bygger på en enkät till DIK:s medlemmar inom biblioteksområdet. Enkäten var öppen 24 april–16 maj 2023 och 1 891 personer svarade, vilket ger en svarsfrekvens på 42 procent. Frågorna handlade om arbetsmiljön under de senaste två åren (april 2021 till april 2023).
Källa: Fackförbundet DIK
