Facebook noscript imageRödgröna reformer ledde inte till utlovade besparingar
Rödgröna reformer ledde inte till utlovade besparingar
Diagram ur rapporten som tydligt visar hur Stockholmsregionen försvagas i jämförelse med Skåne och Västra Götaland
Diagram ur rapporten som tydligt visar hur Stockholmsregionen försvagas i jämförelse med Skåne och Västra Götaland

Operationsköer har vuxit med 39 procent, utlovade besparingar har inte förverkligats och systemet har blivit mer sårbart, inte mer robust. Det är de övergripande slutsatserna i en ny rapport om Region Stockholms rödgröna styres vårdreformer sedan valet 2022.

Rapporten, som publicerats av Vårdföretagarna och skrivits av Henrik Jordahl, professor i nationalekonomi vid Örebro universitet, och Gabriel Heller-Sahlgren, forskare vid Institutet för Näringslivsforskning, granskar de första årens utfall av den kursomläggning som den rödgröna majoriteten inledde efter att ha tagit makten i regionen. Målen var tydliga: minska medicinskt omotiverad vård, sänka kostnaderna, öka jämlikheten och stärka systemets robusthet.

Rapporten slår fast att inget av dessa mål kan beläggas ha uppnåtts.

Köer och kapacitet

Antalet patienter och öppenvårdsbesök i specialistvården har inte minskat sedan omställningen inleddes. Däremot har kön till operation eller åtgärd vuxit med 39 procent – från 5,9 till 8,2 personer per 1 000 invånare mellan december 2022 och december 2025. Antalet disponibla somatiska vårdplatser har samtidigt minskat kraftigt. Rapporten bedömer att detta talar för kapacitetsproblem snarare än för en framgångsrik minskning av överkonsumtion.

Besparingar uteblev – kostnaderna steg

Omställningsplanen angav möjliga besparingar på totalt 175 miljoner kronor. Rapporten konstaterar att dessa inte har realiserats. I stället har flera reformer antingen fördröjts kraftigt, reviderats eller lett till kostnadsökningar.

Inom gynekologin planerades en besparing på 20 miljoner kronor. I stället höjdes ersättningarna i vårdvalet med sju procent, motsvarande cirka 30 miljoner kronor per år. Inom avancerad sjukvård i hemmet höjdes resurserna med sju procent, motsvarande 90 miljoner kronor per år. Inom hudsjukvården har ett utökat uppdrag till regionägda sjukhus ökat kostnaderna med uppskattningsvis 5 miljoner kronor per år.

Ögonsjukvårdens omställning – där en besparing på 45 miljoner kronor planerades – har försenats så kraftigt att de nya vårdgivarna inte börjar ta emot patienter förrän den 1 oktober 2026. Den planerade besparingen är ännu inte realiserad.

Produktiviteten försämrades

Kostnaden per producerad DRG-poäng – ett standardiserat mått på hur mycket resurser som krävs per vårdenhet – ökade i Region Stockholm från 68 840 kronor till 75 719 kronor mellan 2022 och 2024. Rapporten noterar att liknande kostnadsuppgång skett i andra regioner, men lyfter fram ett mått där Stockholm avviker tydligt: påverkbar slutenvård vid kronisk sjukdom, som mäter slutenvårdstillfällen som bedöms kunna förebyggas genom bättre primärvård. Denna indikator ökade i Stockholm med sex procent mellan 2022 och 2024, samtidigt som den förbättrades i både Skåne och Västra Götaland.

Jämlikheten förbättrades inte

Regionen har fått större formell kontroll över var och hur vård bedrivs, men rapporten finner inget stöd för att vårdens geografiska eller socioekonomiska jämlikhet faktiskt förbättrats. Avtal och mottagningar har i flera fall avvecklats innan ersättande kapacitet byggts upp. Stängningen av Aleris närakut vid Hötorget, som tog emot omkring 35 000 patienter per år, är ett konkret exempel. Rapporten konstaterar att patienter med svagare resurser sannolikt drabbas hårdast av dessa omställningsproblem, eftersom de har sämst förutsättningar att söka sig vidare på egen hand.

Robustheten försvagades

Ambulanssjukvården, som regionen tog över i egen regi, drabbades sommaren 2025 av stora bemanningsproblem som tvingade regionen att köpa in extra resurser från privata aktörer – det vill säga precis det man velat undvika. När den enda utföraren inom ME/CFS-vården, Bragée kliniker, avslutade sin verksamhet i december 2023 uppstod ett kapacitetsglapp långt tidigare än planerat. Patientnämnden redovisade 57 anmälningar på ett halvår med återkommande teman om avslagna remisser och patienter som föll mellan vårdnivåer.

Rapporten uppmanar Region Stockholm att ompröva den fortsatta inriktningen och kräver att eventuella ytterligare förändringar grundas på ordentliga konsekvensanalyser och öppen uppföljning. Forskarna konstaterar att de svaga beslutsunderlag som föregick reformerna nu tycks ha följts av svaga utfall – och att detta ger skäl att ifrågasätta inte bara hur reformerna genomfördes, utan själva riktningen i dem.

Nyhetsredaktionen