När Timbros chefsekonom Fredrik Kopsch nyligen intervjuades av vänstertidningen ETC slog han fast: ”Jag är för öppna gränser. Jag har inte rört mig i den frågan.”

I intervjun – som är en mycket klargörande inblick i Timbros idévärld - säger Kopsch också att kampen mot socialismen är vunnen (i ett land med ett av världens högsta skattetryck).

Han berättar att han tidigare röstat på Feministiskt Initiativ och Miljöpartiet (Kopsch säger sig överväga en ny röst på MP i valet 2026). Det är två partier som driver en marxistisk ekonomisk politik och vill öka regleringar samt låta staten styra företagande.

Det är åsikter som typiskt sett kommer från tankesmedjor långt ut på vänsterkanten. Men Timbro är Svenskt Näringslivs tankesmedja, och påstår sig vara ”marknadsliberal”. Årligen tvingas alltså svenska företag – vare sig de vill det eller inte – att finansiera oseriöst vänsterflum.

Fredrik Kopsch framställer sin hållning som både moraliskt rätt och ekonomiskt fördelaktig, och menar att Sveriges nuvarande restriktiva migrationspolitik är inhuman.

Men hans resonemang avslöjar en nyliberal och direkt omogen verklighetsflykt som varken tar hänsyn till historiska erfarenheter eller till det svenska folkets intressen.

Nyliberalismen mot nationen

Kopschs argumentation bygger på en individualistisk, globalistisk syn där nationer och gränser reduceras till hinder.

Migration ses enbart som arbetskraftsrörlighet, där människor likställs med varor och kapital. Han hänvisar till ekonomiska modeller som påstår att världens BNP skulle öka med upp till 150 procent om gränserna avskaffades.

Men BNP i sig säger ingenting om fördelning eller social sammanhållning.Sverige kan mycket väl se sin BNP växa samtidigt som svenskar blir fattigare, tryggheten urholkas och välfärdsstaten kollapsar. Att en teoretisk global vinst kan uppnås betyder inte att det svenska folket gynnas.

Sverige har redan testat Kopschs vision

Det är inte teori vi diskuterar.

Sverige har i praktiken genomfört den öppna gräns-politik Kopsch förespråkar. Resultatet är tydligt: parallellsamhällen och segregation som bitit sig fast, kraftigt överrepresenterad kriminalitet bland ”BNP-höjande” invandrargrupper, ett välfärdssystem pressat till bristningsgränsen och en växande islamism som öppet utmanar svenska värderingar.

Det är just kombinationen av vänsterns välfärdsstat och nyliberalernas öppna gränser som lett oss dit vi står idag.

Att förespråka en återgång till Timbrovänsterns oseriösa öppna gränser-experiment är inte modigt – det är ett oansvarigt ett svek mot kommande generationer.

Moral måste börja hemma

Kopsch lyfter ”moral” som skäl för öppna gränser. Men statens moraliska skyldighet är i första hand gentemot sitt eget folk. Den som försummar svenskarna för att prioritera främlingar sviker sitt mandat. Det är inte inhumant att försvara sina gränser – det är statens mest grundläggande uppgift.

Anekdoter om enskilda individer som ”blivit svenska” förändrar inte helheten. Politik måste utformas efter mönster och statistik, inte känslomässiga exempel. Verkligheten visar att majoriteten av de senaste decenniernas invandring inte har lett till framgångsrik integration, utan till fortsatt splittring.

Den nationalistiska vägen framåt

Den ideologiska nationalismen står för raka motsatsen till Kopschs nyliberalism. Vi utgår från att nationen och folket är statens kärnuppdrag, att gränser inte är hinder utan förutsättningar för demokrati och gemenskap, och att migrationspolitiken ska tjäna Sveriges intressen – inte globala utopier, islamister och främmande fascister.

En ansvarsfull politik innebär stängda gränser för asylinvandring, strikt arbetskraftsinvandring enbart utifrån svenska behov, och en kraftfull återvandringspolitik.

Sverige kan inte fortsätta fungera som socialt skyddsnät för Mellanösterns klaner eller Afrikas klanstrukturer.

Fredrik Kopsch må stå stadigt i sin nyliberala övertygelse. Men han blundar för konsekvenserna av den politik han förespråkar – konsekvenser som det svenska folket fått bära i decennier. Kopsch bor naturligtvis långt från de utsatta områden med mångkultur som han så ivrigt förespråkar. Han lever föga förvånande efter devisen: ”Gör som jag säger, inte som jag gör”.

När Fredrik Kopsch talar om ”frihet” är det en frihet från ansvar. När han talar om ”moral” är det en moral som lämnar svenskarna i sticket. Den nationalistiska linjen är istället klar:

• Sätt svenskarna först.
• Återta kontrollen över gränserna.
• Bygg ett Sverige där trygghet, välfärd och kultur kan bevaras för kommande generationer.
• Våga och vara ideologiska nationalister, det är vänstern och nyliberaler avskyr men det är räddningen efter åratal av snedvriden och Sverigefientlig migrationspolitik!

Nima Rostami, advokat och konservativ debattör