Ryssland krigssatsar och stärker sitt grepp i Ukraina. När stödet vacklar väntar ett bekymmersamt år för det ukrainska försvaret. En ny motoffensiv lär dröja till åtminstone 2025. – Vi ska inte vänta oss många goda nyheter för Ukraina i år, säger krigsvetaren Ilmari Käihkö.
Tusentals soldater stupar på bägge sidor, men frontlinjen har knappt rört på sig under det senaste året.
Ukrainas stora motoffensiv misslyckades. Ryssland har offrat mängder av soldater utan att lyckas ta över orten Avdijivka i öst, men kraftsamlar på nytt i en uppblåst krigsekonomi.
– Just nu står Ukraina i en väldigt svår situation där Ryssland blir starkare och Ukraina blir svagare, säger Ilmari Käihkö, krigsvetare vid Försvarshögskolan i Stockholm.
Det märks redan på marken, poängterar han. I dagsläget bedöms invasionsstyrkorna kunna skjuta upp emot fem gånger så mycket ammunition som det ukrainska försvaret.
Bör bida sin tid
I ett nytt vinterfruset utnötningskrig har de ryska styrkorna fått ett visst övertag, även om de inte har avancerat nämnvärt, enligt Michael Kofman, militäranalytiker med fokus på Ryssland.
– Med det sagt kommer det att bli ett utmanande år. Ryssland har i någon utsträckning ett materiellt övertag, om vi ser till tillgången av ammunition, delvis utrustning och i något mindre mån även manskap, säger amerikanen i tankesmedjan CSIS podcast Russian Roulette.
Det har beskrivits som ett begynnande dödläge, men experter invänder mot ordvalet. De ser ett ställningskrig – ”positionell” krigföring – med mer statiska men också enormt resurskrävande strider längs med hårt befästa linjer.
– Under 2024 bör Ukraina anamma positionell krigföring för att hindra Ryssland från militära framsteg, blöda ut dem och låta den ukrainska militären samla sig för offensiver av större skala under 2025, säger den pensionerade australiske generalmajoren Mick Ryan i en krigsanalys.
Rysk offensiv nära?
Enligt analytikerna kommer det att dröja åtminstone ett år innan Ukraina kan försöka mota tillbaka invasionsstyrkorna i nya offensiver. Men det förutsätter att landet får ett fortsatt stöd. I både EU och USA har nya stödpaket fastnat i politisk kohandel.
Jack Watling, krigsvetare vid tankesmedjan Rusi i London, skriver i tidskriften Foreign Affairs att Ukrainas allierade i väst står inför ett brådskande val: Hjälp ukrainarna att försvara och förbereda sig – ”eller ge Ryssland ett oåterkalleligt övertag”.
Det förekommer svårbedömda uppgifter om att Ryssland planerar för en stor framstöt i närtid.
– Det är givetvis möjligt, och sannolikt, att man i den här sitsen med ett övertag kommer att försöka nyttja situationen, säger Ilmari Käihkö, som dock har svårt att se framför sig några snabba genombrott i det låsta läget.
fakta
Kriget i Ukraina
Den 24 februari 2022 inledde Ryssland en fullskalig invasion av Ukraina. Detta efter att ha invaderat grannlandet redan 2014, vilket ledde till annekteringen av Krimhalvön och en i stort fryst konflikt i Donbass i öst.
I en tänkt blixtoffensiv från norr, öst och söder mötte de ryska styrkorna motstånd. De nådde inte fram till Kiev, men avancerade längs sydkusten till Krimhalvön. Kuststaden Mariupol föll efter en lång belägring med omfattande bombningar.
Ukraina genomförde den hösten två motoffensiver där de återtog länet Charkiv i nordost och storstaden Cherson med omnejd i söder. I samband med det sade sig Ryssland annektera de delvis ockuperade länen Cherson, Donetsk, Luhansk och Zaporizjzja.
En större ukrainsk motoffensiv inleddes sommaren 2023, men lyckades inte forcera ett befäst ryskt försvar. Den begränsades också av en dammexplosion och stora översvämningar i syd. Långvariga strider har stått om småstäder i öst som Bachmut och Avdijivka.
Ryssland har regelbundet anfallit platser över hela Ukraina med robotar och drönare. De misstänkta krigsförbrytelserna är många.
Allra minst ett tiotusental civila har blivit dödade i kriget, men mörkertalet antas vara stort. Flera miljoner ukrainare har flytt utomlands. Tiotusentals soldater har stupat på varje sida, men även där är dödstalet svårberäknat.
