Staten måste ta tillbaka kontrollen över järnvägsunderhållet i Sverige, enligt Socialdemokraterna. Samtidigt meddelar partiet att man släppt tankarna på nya stambanor för höghastighetståg. – Hastigheten är helt oviktig, säger den trafikpolitiska talespersonen Gunilla Svantorp.
Under måndagen presenterar Trafikverket sitt inriktningsunderlag för infrastrukturen för åren 2026–2037. Myndigheten ska även presentera hur vägar och järnvägar ska kunna rustas för att stärka totalförsvaret.
S och Miljöpartiet planerade under sina nära åtta år vid makten för nya stambanor för höghastighetståg. När Tidöpartierna tog över 2022 skrotades planerna.
”Helt oviktig”
Nu meddelar S att även de släppt tanken på nya höghastighetståg för tillfället.
– Jag tror att det är jätteviktigt att vi bygger nya stambanor, sedan är hastigheten helt oviktig. Det viktiga är att vi får mer kapacitet i vårt järnvägssystem, säger Svantorp (S).
Tanken var att tågen skulle gå i uppemot 320 kilometer i timmen.
– Nu vill man ju hela tiden ha det till att det handlar om hastigheten, men det är det minst viktiga, säger Svantorp.
Statligt underhåll
S anser också att staten i det långa loppet behöver ta tillbaka hela ansvaret för järnvägsunderhållet. De många privata aktörer som i dag har ansvar för Sveriges järnvägsunderhåll gör att ingen har en helhetsbild. När privata kontrakt går ut ska de inte förnyas, enligt S. I stället skulle det statliga bolaget Infranord kunna ta över ansvaret.
Peter Hultqvist (S), försvarspolitisk talesperson, pekar ut Malmbanan som en kritisk sträcka som måste stärkas. Den är inte bara vital för malmtransporter utan också för så kallat värdlandsstöd, alltså att ta emot trupper eller militär materiel via Norge.
– Det är viktigt för Sverige i en kris- eller krigssituation, säger han.
fakta
Så planeras Sveriges stora infrastrukturprojekt
Processen består av flera steg.
Regeringen ger Trafikverket i uppdrag att ta fram ett inriktningsunderlag, vilket är det som presenteras under måndagen. Underlaget innehåller ekonomiska ramar, det vill säga hur många miljarder som ska satsas på järnväg, väg, luft- och sjöfart, under åren 2026-2037.
Regeringen skickar ut förslaget på remiss. Bland andra regionerna tycker till om inriktningsunderlaget.
Regeringen tar fram en infrastrukturproposition, som innehåller de ekonomiska ramarna. Den ska vara klar i höst. Riksdagen röstar om propositionen.
Regeringen ger Trafikverket i uppdrag att ta fram en nationell plan baserad på ramarna. Trafikverket lämnar ett förslag till regeringen. Den nationella planen beskriver hur den statliga infrastrukturen ska underhållas och utvecklas, det vill säga även nya investeringar.
Regeringen beslutar om den nationella planen och överlämnar den i form av en skrivelse till riksdagen.
Källa: Trafikverket, Regeringskansliet.
