Facebook noscript imageS-kommunen som sänkt skatten – åtta år i rad
S-kommunen som sänkt skatten – åtta år i rad
Catharina Bråkenhielm. Foto: Privat.
Catharina Bråkenhielm. Foto: Privat.

Orust hade näst högst kommunalskatt i hela Sverige. Åtta år senare har den S-styrda kommunen sänkt skatten med 1,50 kronor. – Att sänka skatten är inget mål i sig, säger kommunstyrelsens ordförande Catharina Bråkenhielm till Bulletin.

När Catharina Bråkenhielm och hennes koalition tog över makten på Orust låg kommunalskatten på 23,61 kronor. Det var näst högst i hela landet. I dag, åtta år senare, ligger den på 22,31. Kommunen har gått från botten till ungefär mitten bland landets kommuner.

Enligt Bråkenhielm har vägen dit inte handlat om att skära ner.

– Att sänka skatten är inget mål i sig, säger Bråkenhielm.

Det är inte alltid så att kommuner med låg skatt är bättre, menar hon. Det beror på vad man tar pengarna ifrån.

Istället gick den politiska ledningen igenom verksamhet för verksamhet och letade efter ineffektivitet, berättar Bråkenhielm. Varje förvaltning fick en genomgång av vad som kostade mer än i jämförbara kommuner. Och det visade sig finnas mycket att ta i.

– Vi har inte direkt sparat, för det ordet gillar jag inte. För vi har inte sparat dem, utan vi har effektiviserat och använt dem till bra saker för invånarna, säger hon.

Skolskjutsar för halva priset

Ett av de tydligaste exemplen är skolskjutsarna. Tidigare kostade de 17 miljoner kronor om året, enligt Bråkenhielm. Genom en ny upphandling och en övergång till egen regi fick kommunen ner kostnaden till runt nio miljoner. Nästan en halvering.

En del av de frigjorda pengarna gick till en gratis servicebuss, framförallt riktad till äldre på landsbygden. Orust är en stor kommun till ytan och många äldre bor ute på landet utan bil.

Bråkenhielm beskriver hur de äldre nu kan åka till torget, affärer, vänner och bekanta utan att det kostar en enda krona.

Inom äldreomsorgen hittade kommunen ett annat kostsamt mönster, uppger hon. När en plats på ett äldreboende blev ledig fick den som stod först i kön lång betänketid. Under tiden stod rummet tomt med full personalstab. Samtidigt ökade hemtjänstkostnaderna kraftigt för den som väntade. Vid det laget var de ofta så pass vårdtunga att hemtjänsten behövde komma många gånger om dygnet.

Korttidsboendet, tänkt för patienter som kommit från sjukhus och behövde tillfällig plats, blev i praktiken permanent. Ingen rotation. Och färdigbehandlade patienter som inte kunde tas hem från sjukhuset kostade kommunen straffavgifter på 10 000 kronor per dygn.

– Vi betalar ingenting, vi tar hem alla samma dag som det är bestämt att man är färdigbehandlad, säger Bråkenhielm.

Från 30 miljoner minus till 30 plus

Inom socialtjänsten var situationen akut, enligt Bråkenhielm, 30 miljoner minus och Individ- och familjeomsorgen bemannades helt av konsulter. Inte en enda fast anställd socialsekreterare fanns. Anledningen var att allt förebyggande arbete hade skurits bort, och ingen orkade jobba under de förutsättningarna.

– Jobbar du som socialsekreterare och får problem, eller får klienter som har stora behov och man har inget att erbjuda, orkar man inte jobba med det, säger Bråkenhielm.

Konsulterna kostade tre gånger så mycket som fast personal och byttes ut hela tiden, säger hon. Det drabbade både verksamheten och de som behövde hjälp. För att vända utvecklingen återinförde kommunen förebyggande arbete.

Man startade ”Klubb Busa” för barn i utsatta familjer, i samarbete med IOGT:s ungdomsorganisation. Barnen kan komma dit utan att föräldrarna behöver ge samtycke, vilket är avgörande när det är just hemförhållandena som är problemet.

Kommunen öppnade också ett eget psykiatriboende och startade en specialskola för barn som inte kan gå i vanlig skola. Lokalerna används för avlastning på helgerna, och personalen med specialpedagoger och psykologer nyttjas på så sätt dubbelt.

Efter ett par år hade socialtjänsten gått från 30 miljoner i underskott till 30 miljoner i överskott, enligt Bråkenhielm. Det är en skillnad på 60 miljoner kronor i en kommun med drygt en miljard i total omslutning.

”Varje hundralapp är avgörande”

Bråkenhielm betonar att hög kommunalskatt slår hårdast mot dem med lägst inkomster. De som inte tjänar tillräckligt för att betala statlig skatt drabbas proportionellt mest.

– Det är framförallt kvinnor och äldre kvinnor också som har lägsta pension helt enkelt. Där är varje hundralapp är avgörande för att klara sig, säger hon.

Parallellt med skattesänkningarna har kommunen gjort en rad satsningar, menar Bråkenhielm. En helt ny parkförvaltning har byggts upp med utegym, hundrastgårdar och promenadstråk. Kommunen har satsat ännu mer på sina fritidsgårdar och infört gratis busskort för ungdomar på loven och för alla över 70.

Kommunen har också minskat köp av platser i andra kommuner och erbjuder i stället vård på hemmaplan, exempelvis genom psykiatrigruppboende. Enligt Bråkenhielm är det både effektivare och billigare, samtidigt som kommunen har full kontroll och de boende har sina anhöriga nära.

– Varje hundralapp ska användas så effektivt som möjligt. Det tycker jag är viktigt, säger Bråkenhielm.

Just nu byggs ett trygghetsboende med 46 lägenheter mitt i centrum. Det är ett kooperativt boende genom Riksbyggen, utan insatspengar, så att alla ska ha råd att flytta in.

Skolorna på Orust har rankats bland de bästa i Sverige flera gånger med hög andel behörig personal, uppger Bråkenhielm, och kommunen är en av få i regionen som ökar i invånarantal. Men det är inte alltid de stora satsningarna som uppskattas mest, menar hon.

Ett av de populäraste besluten var att införa köttbullar och pasta som en alternativ rätt i skollunchen varje dag. Enligt Bråkenhielm har det fått fler elever att äta, och studiemiljön har blivit lugnare.

Hon styr tillsammans med Moderaterna och Liberalerna och beskriver samarbetet som friktionsfritt.

– Vem man samarbetar med handlar egentligen om personer och trovärdighet och att man kan jobba i team och att vi har ungefär samma mål, säger hon.

– Men också att man vågar ta beslut och kan styra och leda och inte minst att man tycker det är otroligt roligt att göra mycket bra för sina kommuninvånare.

Simone Svensson

Reporter

Tips mottages gärna!
simone.svensson@bulletin.nu