Transportstyrelsens återkalleleser av körkort på gund av hög alkoholkonsumtion med blodprovet PEth som grund har fått hård kritik under våren, då personer som inte uppvisat andra tecken på hög alkoholkunsumtion fått körkortet återkallat.

De återkallade körkorten uppmärksammades först av Skånska Dagbladet, som i februari intervjuade forskaren Anders Helander, analytisk kemist och forskare på Karolinska Institutet i Stockholm. Han är internationellt erkänd expert på just PEth-prov, och var kritiskt till att de används som grund för att återkalla körkort.

– Missbruk och beroende är kliniska diagnoser som en läkare ska ställa – men en sådan diagnos kan inte ställas enbart utifrån ett enskilt PEth-värde. Det måste finnas något mer, sade Helander.

– Ett PEth-värde över 0.30 är inte lika med missbruk. Det är något som indikerar regelbunden överkonsumtion, eller ett medicinskt riskbruk. Ett PEth-värde slår inte fast exakt hur mycket alkohol en person konsumerat, bara en ungefärlig nivå, förklarade han vidare.

Så mäter sjukvården alkoholkonsumtion

Sjukvården har tidigare haft svårt att med större säkerhet slå fast om en patient har en hög alkoholkonsumtion. Kliniska intervjuer och formulär är i många fall inte tillförlitliga då patienten kan underraportera intag, förneka problem eller sakna sjukdomsinsikt.

Att undersöka förekomst av alkohol genom utandningsprov eller blodprov har begränsad klinisk nytta då halten av etanol sjunker snabbt efter avslutat alkoholintag, med i genomsnitt 0,15–0,20 promille i timmen. Det innebär att även ett kraftigt alkoholintag sällan går att påvisa ens nästa dag.

Ett urinprov som mäter de båda etanolmetaboliterna etylglukuronid (EtG) och etylsulfat (EtS) kan påvisa alkoholintag i upp till ett par dygn efteråt beroende på intagets storlek, men duger inte till att mäta medicinskt skadlig alkoholkonsumtion över längre tid.

Där har sjukvården tidigare i hög grad gått på indirekta laboratoriemått som markörer för leveskador och medelvolym på röda blodkropparna. Men för att identifiera överkonsumtion av alkohol har testen låga värden när det gäller både sensivitet (hur noggrant man mäter) och specifitet (att man mäter rätt sak).

För cirka 30 år sedan kom en metod för att mäta kolhydratfattigt transferrin (CDT) i serum, vilket var det första alkoholspecifika testet som var rutinmässigt användbart, då en förhöjd CDT-nivå i de allra flesta fall beror på regelbunden och hög alkoholkonsumtion.

Svår, akut leversjukdum, och genetiska varianter av transferrin kan komplicera bedömningen, men orsakar inte falskt positiva provsvar. Däremot kan proven missa fall av skadlig alkoholkonsumtion, då en tydlig CDT-stegring inte ses hos alla patienter med högt och regebundet alkoholintag.

Så fungerar PEth-proven

PEth står för alkoholmarkören fosfatidyletanol (PEth), en molekylgrupp som bildas i närvaro av etanol och mäts i blodet. Då PEth kräver etanol för att bildas garanterar PEth-test en hög specifitet, samtidigt som koncentrationen i blodet stiger vid upprepat intag för att sjunka långsamt vid avhållsamhet. Det gör PEth-prov träffsäkra för att upptäcka återkommande alkoholintag.

Då bildningen av PEth inleds kort efter alkoholintag kommer ett PEth-prov från en påverkad person sannolikt ha förhöjda PEth-värden, varför proven ska tas från nyktra patienter.

År 2013 genomfördes en nationell PEth-harmonisering där det bestämdes att mätvärden under 0,05 µmol/l tolkas som låg, sporadisk alkoholkonsumtion eller nykterhet, medan mätvärden över 0,30 µmol/l indikerar ett regelbundet och högt alkoholintag, utan att från sjukvårdens sida betraktas som liktydig med diagnosen alkoholbrukssyndrom

PEth-statistik från två svenska sjukhuslaboratorier med fler än 60 000 mätningar årligen visade år 2023 att 45–50 procent av PEth-resultaten låg under 0,05 µmol/l, medan 23–24 procent låg mellan 0,05–0,30 µmol/l. Mellan 16–19 procent låg över den gräns som indikerar hög alkoholkonsumtion på mellan 0,30–1,0 µmol/l och 10–12 procent av testen hade över 1,0 µmol/l.

Under forskingsstudier, där försökspersoner intagit bestämda mängder alkohol under flera dagar i följd, har högre alkoholintag lett till högre PEth-värden, dock med stor indivudell variation trots ett intag anpassat till kroppsvikt.

Variationen är även stor när det gäller hur snabbt PEth-värdena sjunker i blodet efter avhållsamhet från alkohol, där halveringstiden mellan olika individer varierar mellan 4 och 7 dygn.

Forskare testade sig själv – hade längre nedbrytning än normalt

I mars i år kunde emellertid Skånska Dagbladet rapportera om en forskare i Lund vars läkare, utan hans vetskap, gjorde PEth-prov när en sjukskrivning utreddes. Provet visade ett värde på över 0,30 µmol/l, vilket alltså indikerar hög alkoholkonsumtion.

– Jag dricker aldrig några mängder och hade inte druckit mer än rekommenderat innan det togs, säger Lundaforskaren till Skånska Dagbladet.

Forskaren ifrågasatte testet och kom överens med sin läkare om att göra ett kompletterande CDT-test, som inte indikerade någon hög alkoholkonsumtion.

Hans läkare valde dock att gå på det tidigare PEth-testet, och vägrade därför förlänga forskarens sjukskrivning om han inte genomgick en antabus-behandling. Något ytterligare PEth-test kunde inte tas, eftersom läkaren skulle bli tvungen att skicka det till Transportstyrelsen.

Forskaren gick därför på en antabus-behandling och avstod helt från alkohol under den 18 dagars långa behandlingen, samt under den vecka som föregick behandlingen.

Därefter lät forskaren genomföra ett PEth-test privat, som visade ett mätvärde på 0,2. Värdet låg visserligen under gränsen på 0,3, men avspeglade inte att han avstått helt från alkohol under 25 dagar.

Enligt forskaren innebär det att hans halveringstid låg på cirka 13 dagar, jämfört med de 4 dagar som man utgår från inom vården. De innebar att PEth-testerna mätte hans alkoholkonsumtion under de senaste sex veckorna, istället för de senaste två som hans läkare antog.

– Den forskning som finns om detta, vilket inte är så mycket, visar att det är stor spridning. Om man ligger långt ut i kanten, som jag, då ligger man risigt till även om man bara konsumerar högst måttliga mängder alkohol, säger Lundaforskaren till Skånska Dagbladet.

Källa: ”Alkoholmarkören fosfatidyletanol (PEth) – så bedöms testresultatet” i Läkartidningen 06/23.