Bulletin har fått tillgång till dokumenten följande artikel bygger på av Elsas mamma Victoria, som motsätter sig omhändertagandet av dottern.

I början av sommaren 2025 orosanmäler Barnskyddsteamet på Akademiska sjukhuset i Uppsala föräldrarna till en kroniskt sjuk 8-årig flicka, som kallas för ”Elsa” i den stora granskning Kaliber i Sveriges Radio har gjort av fallet.

Bakom orosanmälan står Ingrid Segerberg, specialist på barn- och ungdomsmedicin. Hon har aldrig träffat Elsa eller hennes föräldrar, och inte heller deltagit i vården av flickan.

Hon saknar dessutom expertkunskaper i den tarmsjukdom Elsa diagnosticerats med, eller i psykiatri. Men hon känner, enligt Socialtjänstens beslutsunderlag, ”en oro för att Elsa kan vara utsatt för mycket allvarlig barnmisshandel via sjukvårdsinsatser”.

Då Segerberg misstänker att Elsas mamma Victoria kan komma att skada sitt barn genom de ”slangar direkt in i blodbanan och tarmen” som finns tillgängliga behövs ”ett akut omhändertagande genom socialtjänsten”.

Socialtjänsten agerar på Segerbergs anmälan och hämtar med hjälp av polis Elsa från föräldrahemmet när de firar skolavslutning. Hon tvångsomhändertas enligt LVU, och förbjuds från att träffa familjemedlemmar och övriga i sitt sociala nätverk.

Omfattande vårdinsatser sedan hon var spädbarn

Knappt sju år tidigare, i slutet av juli 2018, diagnosticeras Elsa med intestinal pseudoobstruktion, senare definerad som Pipo. Diagnosen är tidigt ställd, enligt den läkare på Akademiska i Uppsala som är med på telefon upptäcks sjukdomen vanligtvis när barnen är 8 – 9 år gamla.

Elsa är snart ett och ett halvt år, och den tidigt ställda diagnosen är ”prognostiskt gynnsamt” enligt Uppsala-läkaren.

”Det torde också vara prognostiskt gynnsamt för patienten att hon fick en avlastande ileostomi såpass tidigt som hon fick” står det vidare i journalanteckningen, som förs av Elsas läkare i Örebro.

En ”iIeostomi” innebär att man kopplar Elsas tarm till en stomipåse, ett ingrepp som gjordes när hon var bara åtta månader gammal, trots mammans tvekan enligt en tidigare journalanteckning.

Innan hon fyllt två har Elsa börjat med näringsdropp genom blodet, så kallad parenteral nutrition. Allt beslutat med, och genomfört på, Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Akademiska sjukhuset i Uppsala. Bild: Public Domain.

Inga IVO-anmälningar

Nu har samma sjukhus barnskyddssteam larmat om att Elsas Pipo-symptom kan vara förstärkta, eller rentav påhittade, ett larm som blir grund för ett akut LVU-omhändertagande.

Elsa kan alltså ha levt större delen av sitt liv med stomipåse och näringsdropp – i onödan.

Enligt Lex Maria ska sjukhuset IVO-anmäla händelser som inneburit eller riskerar att innebära allvarliga vårdskador. Ändå har Akademiska sjukhuset inte IVO-anmält de misstankar som ligger till grund för ett omhändertagande enligt LVU.

Bulletin har sedan torsdagen sökt ansvarig på Akademiska i Uppsala med frågor om den uteblivna IVO-anmälan, än så länge utan framgång.

Elsas föräldrar överklagar omhändertagandet till förvaltningsrätten, som avfärdar Barnskyddsteamets orosanmälan då Ingrid Segerberg varken träffat eller varit inblandad i vården av Elsa.

Men socialförvaltningen stöder sig även på en annan, mildare formulerad orosanmälan från Elsas läkare i Örebro och andra läkare och personal på både Örebro Universitetssjukhus och Akademiska i Uppsala.

I den anmälan ankagas inte Victoria för att medvetet skada sitt barn. Istället ”finns en stor oro” för att hon ”som enda uttolkare och förmedlare av Elsas problem, symtom och behov” kan ha orsakat ”onödiga/felaktiga/missriktade vårdåtgärder av både medicinsk och kirurgisk art”.

Även denna anmälan förutsätter alltså att det finns en risk att de ingripande vårdinsatser Elsa fått har inneburit vårdskador. Men inte heller Örebro universitetssjukhus har gjort någon IVO-anmälan i ärendet.

Förvaltningsrätten avfärdar första anmälan – stöder sig på andra

Förvaltningsrätten lägger emellertid stor vikt vid denna orosanmälan i sitt beslut, som även hänvisar till uppgifter om Elsas förbättrade situation sedan hon skilts från föräldrarna.

Enligt Elsas läkare i Örebro har Elsas näringsdropp sedan omhändertagandet halverats, så att hon ”numera får i sig stora delar av sitt näringsbehov genom vanlig kost”. Uppgiften kommer alltså från samma vårdgivare som orosanmält föräldrarna.

Men förvaltningsrätten pår på socialtjänstens linje om att Victorias ”inkännande” med sin dotter ”förhindrar sjukvården från att kunna verifiera och klarlägga omfattningen av Elsas besvär och behov av lämpliga medicinska åtgärder”.

Föräldrarnas överklagan avslås.

Elsas rum. Bild: Privat.

Elias Hallman sitter i socialnämnden i Örebro för Kristdemokraterna, och säger till Bulletin att en orosanmälan från just sjukvården tas på betydligt större allvar än om den kommer från exempelvis skolan.

– Jag pratade med en representant från skolväsendet som säger vi kan göra 15 orosanmälningar och socialtjänsten gör inte någonting. Sedan kan vården göra en orosanmälan, och så sätter det igång någon snöboll som är helt otrolig.

Möjlig felbehandling avslöjas i kammarrätten

Målet överklagas till kammarrätten i Göteborg, dit det inkommer ett expertutlåtande från Lena Lundorff, specialistläkare i anestesi- och intensivvård. Hon har påträffat flera felaktiga uppgifter i Elsas journaler, och andra handlingar och uppgifter som lämnats till socialtjänsten.

Där framgår att det näringsdropp Elsa har fått i sig under flera års tid motsvarar knappt hälften av Elsas dagsbehov. Samtidigt anger flera handlingar att hon har TPN, total parenteral nutrition, vilket innebär att Elsa ska få i sig all näring hon behöver genom blodet.

Förvaltningsrätten har lagt stor vikt Elsas förbättrade tillstånd sedan omhändertagandet i sitt beslut. Men Elsas föräldrar har hela tiden fått veta att hon får fullt näringsdropp, och inte behöver äta mer än vad hon har lust med.

Frågan tas upp av Victorias advokat i ett umgängesmål i förvaltningsrätten i oktober, och vittnesmålet är en av de handlingar socialtjänsten i Örebro vägrar lämna ut till beslutsfattarna i socialnämnden.

– Det är väl på det sättet att man spetsar väl kanske till det ibland lite grann när man skriver sådana intyg, säger Elsas läkare i vittnesmålet, där han även säger att uttrycket TPN ”används lite slarvigt ibland”.

Läs även: Elsa fick för lite näringsdropp i flera år

Bild: Fluff/CC BY-SA 3.0

Påstår att felet tagits upp med föräldrarna

När det gäller kostregistreringar, där man registrerar vad Elsa faktiskt har fått i sig, hävdar läkaren att sådana har skett. Men kan inte säga när, och inte förklara varför de inte har journalförts.

Läkaren erkänner flera felaktigheter kopplade till det angivna näringsdroppet i vittnesmålet, men hävdar emellertid att Elsas föräldrar varit medvetna om att hon inte får all sin näring genom droppet.

– Det här har ju tagits upp egentligen på alla våra mottagningsbesök och definitivt besöken i Uppsala. Så jag tänker att vårdanshavaren bör ha varit medveten om att det här inte är total parenteral nutrition.

Ändå står det att Elsa har fullt eller nästan fullt näringsdropp i journalanteckningar, i remisser mellan sjukhusets avdelningar, i orosanmälan och i intyg.

Läs även: Så felbehandlades Elsa

Journaler visar kalorinitag som minskar med åren

Bulletin har genom Elsas mamma Victoria tagit del av de dokument som använts i rätten, samt andra dokument och journalanteckningar. Ingenstans står att Elsa förväntas få näring genom matintag.

Journalanteckningarna visar även att Elsa har fått fel mängd näringsdropp i flera års tid – utan att sjukvården reagerat.

Från att Elsa var knappt två år gammal har det angivits att hon haft total parenteral nutrition. Men med årens gång har hon i själva verket fått en allt mindre andel av den näring hon behöver genom droppet, då de åldersadekvata kalorintaget minskat utan att någon verkar ha märkt det.

Denna misstänkta felbehandling har sjukvården av allt att döma rättat till medan Elsa varit omhändertagen.

– Nu är vi ju faktiskt i den situationen att nu äter ju Elsa, nu försörjer hon ju sig helt och hållet via den mat hon äter, säger hennes läkare i sitt vittnesmål, ett påstående som förvaltningsrätten lade stor vikt vid i sin tidigare dom.

Det gör öven kammarrätten när man avslår föräldrarnas överklaganden, vilket bland annat motiveras av att Elsas ”sjukdomsförlopp verkar ha tagit en radikalt ny riktning och avveckling av parenteral nutrition och all läkemedelsbehandling har kunnat ske helt utan bakslag”.

Ingen IVO-anmälan om möjlig felbehandling

Men någon IVO-anmälan om den möjliga felbehandlingen har varken Elsas läkare, eller någon annan på Örebro Universitetssjukhus gjort.

Bulletin har sökt Örebro Universitetssjukhus om de uteblivna IVO-anmälningarna. På fredag morgon återkom förvaltningsövergripande chefläkare Andreas Wladis med ett svar till Bulletin.

”Regionen kan inte kan göra en lex Maria-anmälan i något fall med mindre än att vi kunnat påvisa vårdskada som den definieras enligt lag eller att risk för en sådan vårdskada uppstått”, skriver han.

IVO:s pressekreterare Hanna Anander skriver till Bulletin att ”vårdgivaren ska anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada till IVO” enligt patientsäkerhetslagen.

”IVO kan inte uttala sig om ärenden mer än vad våra beslut resulterat i”, skriver hon vidare.

Elsas näringsdropp. Bild: Privat.

IVO:s beslut: Örebro ska inte sköta långvarig PN

Hösten 2023 fattade IVO ett beslut om Örebro Universitetssjukhus i ett ärende där en flicka med en tarmsjukdom fått näringsdropp utan ett visst tillskott, vilket lett till blödning, trötthet och anemi samt ett kirurgiskt ingrepp.

Elsas läkare var medicinsk ledningsansvarig när felbehandlingen inträffade, och i beslutet konstaterar IVO som bakomliggande orsak ”bristande kunskap bland barnläkare i Region Örebro samt att barnkliniken i Örebro saknar vana att själva sköta flerårig PN”.

I beslutet står vidare att ”långvarig PN bland barn för hem-administration bör i framtiden styras av barnläkare från Uppsala/apotekets enhet i Uppsala - oavsett om det rör sig om individanpassad PN eller standard-PN.”

Tre veckor efter IVO:s beslut gör Elsas läkare i Örebro en besöksanteckning angående Elsa. På plats är även en lokal sjuksöterska, och han skriver att ”flickan mår inte bra, kommenterar vid flera tillfällen att hon mår illa”, samt att hon ”får TPN”.

Ingenting i anteckningen, eller de följande anteckningar som Bulletin har tagit del av, pekar på att någon från Uppsala styr Elsas näringsdropp. Inte heller står att mängden näring hon får i sig genom droppet diskuteras med Elsas föräldrar, eller med andra inom vården.

Bulletin har utan framgång sökt Elsas läkare.