Regeringen vill att det ska bli mer attraktivt att bli polis och meddelade för drygt ett år sedan att nya poliser ska kunna få sina studielån återbetalda eller avskrivna. Nu har en utredare tagit fram förslag på hur det ska gå till.

För att kunna få någon ersättning ska man ha jobbat som polis i minst tre år efter grundutbildningen, inom en ramtid på åtta år.

För att få polisutbildningen fullt betald ska man ha jobbat som polis under åtta sammanhängande år från och med dagen efter det att studierna är avslutade.

– Vi premierar dem som stannar kvar i yrket, säger utredaren Jonatan Wahlberg.

Gäller från 2024

Han tycker att det bästa ersättningsalternativet är att CSN skriver av lånen, eftersom det innebär färre moment och ses som mer effektivt.

Reformerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. Men de kommer att gälla för studielån som utbetalats från och med höstterminen 2024.

Polisutbildningen är fem terminer, där den sista terminen är aspiranttjänstgöring - och om förslaget blir verklighet beräknas det kosta staten 500 miljoner kronor per år, enligt justitieminister Gunnar Strömmer (M).

Är det för få som söker polisyrket i dag?

– Under senare år har vi sett att kurvorna vänder, att allt fler kvalificerade söker sig till polisutbildningen. Samtidigt ser vi ett långsiktigt tillväxtbehov som är omfattande. Vi måste på olika sätt bidra till att stärka attraktiviteten i yrket, säger Strömmer.

”Kritiska yrken”

På frågan om det är rättvist att poliser får utbildningen betald, men inte till exempel socionomer som också har en viktig uppgift i att förebygga det grova våldet och stoppa nyrekryteringen, svarar Strömmer:

– Det här återspeglar ett allvarligt säkerhetsläge och våra behov av att långsiktigt säkerställa en kompetensförsörjning in i kritiska yrken, och det är klart att polis är ett sådant yrke.

Förslaget skickas nu på remiss.