I december skickade regeringen ut ett förslag om förändringar i postförordningen på remiss. Det innebär att kravet på hur snabbt Postnord ska leverera inrikesbrev med normalporto sänks.

I dag ska 95 procent av breven delas ut inom två arbetsdagar. Men i det nya förslaget räcker det med att 85 procent kommer fram inom den tiden. Dessutom införs ett nytt krav om att 97 procent av breven ska ha delats ut inom fyra arbetsdagar. För de sista tre procenten anges ingen tid.

– Vi känner oss oroliga för att man gömmer sig bakom procentsiffror. Det finns en risk för att man lämnar vissa områden med väldigt låg målsättning – eller ingen alls, säger Andreas From (S), kommunstyrelsens ordförande i Åsele.

– Det är lätt att det blir vita zoner i landet. Glesbygden är en väldigt liten procentsats, både i antal hushåll och försändelser. Vi blir helt enkelt hårdare drabbade.

Flera glesbygdskommuner lyfter fram samma oro i sina remissvar. De befarar att det blir tätorterna som får sin post utdelad inom tvådagarsgränsen, medan glesbygden får vänta fyra dagar eller hamnar bland de tre procenten med ospecificerad tid.

Osäker post

Tillsynsmyndigheten Post- och telestyrelsen (PTS) påpekar att det kommer att bli svårare att förutse när ett brev når fram till mottagaren.

Upp till 15 procent av breven kan enligt förslaget ta upp till fyra dagar på sig – vilket i praktiken kan innebära sex arbetsdagar, påpekar PTS. Ett antal brevlådor i landet töms redan klockan 9 på morgonen och om utdelningen sker först i slutet på arbetsdagen, så tar det alltså nästan två dagar till.

I breven kan det finnas viktiga besked, som kallelser till operationer eller annan vård, prover som snabbt måste tas om hand för att inte förstöras, eller räkningar.

PTS tycker inte att regeringen ska gå vidare med förslaget. Fler konsekvensanalyser måste göras först.

Åsele ingår i en sammanslutning med tio glesbygdskommuner, som alla oroas över att det blir människor i glesbygden som kommer att få sitta och vänta på försenad post. De andra kommunerna är Arjeplog, Arvidsjaur, Storuman, Vilhelmina, Sorsele, Malå, Norsjö, Lycksele och Dorotea.

Andreas From från Åsele har full förståelse för att något måste göras när mängden brev nästan har halverats sedan millennieskiftet, samtidigt som många fasta kostnader för att distribuera brev i hela landet finns kvar. Men det måste göras genomtänkt, anser han.

Regeringen motiverar sitt förslag just med de minskande brevvolymerna.

”Postmarknaden är en marknad i snabb förändring och vi har kunnat se minskande brevmängder under en längre tid”, skriver Anders Ygeman (S), som är ansvarig minister, i en kommentar till TT.

I förslaget hänvisas till att andra marknadsbaserade lösningar kan växa fram för att utföra snabbare posthantering, om behoven finns.

– När marknadskrafter ska in finns det alltid en fara för glesbygden, eftersom den ekonomiska lönsamheten att driva tjänster är betydligt sämre här än i mer tätbefolkade områden, säger Andreas From.

Prov kan förstöras

Glesbygdskommunerna lyfter inte enbart fram att de har långa avstånd, utan också en hög andel åldrande befolkning som är dåligt uppkopplad. Som läget ser ut i dag, går det inte att ersätta fysiska brev med elektronisk post, anser de.

Även Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) är beroende av fysiska brev, särskilt för sjukdomsövervakning. Proverna skickas i post som läggs på gula brevlådor, eftersom det är vad djurägare och veterinärer ute i landet har tillgång till på ett enkelt sätt, dygnet runt, skriver SVA.

Med det nya förslaget riskerar prover att förstöras innan de når SVA.

Lantbrukarnas riksförbund (LRF) oroar sig också för att brev med brådskande innehåll försenas. Men mest oroas LRF över att postservicen riskerar att försämras på landsbygden.

LRF anser också att det är ”under all kritik” att regeringen inte inväntar sin egen utredning av omfattningen av den samhällsomfattande posttjänsten och hur den ska finansieras. Den tillsattes i fjol och ska vara klar i januari 2023.

Försenad krigsmobilisering

Försvarsmakten avstyrker förslaget, eftersom man anser att det inte går att besluta om försämringar av den samhällsomfattande posttjänsten utan att först ha analyserat vilka konsekvenserna blir för totalförsvaret.

I ett läge med höjd beredskap ska stora volymer av bland annat nya och uppdaterade krigsplaceringsordrar skickas ut i brev. En långsammare postgång kan därmed komma att försena mobiliseringen, skriver Försvarsmakten.

En rad remissinstanser anser att det behövs bättre konsekvensutredningar, bland andra Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Konkurrensverket.

En remissinstans som är positiv är Postnord, bolaget som ansvarar för den samhällsomfattande posttjänsten i landet. Men bolaget påpekar att förslaget inte räcker som en långsiktig lösning.

Postnord har just beslutat om varannandagsutdelning i södra Sverige och har planer på att stegvis göra detta även i andra delar av landet. Om promemorians förslag genomförs kan Postnord avstå från en del kostsamma kvalitetshöjande åtgärder, som annars behöver göras för att klara dagens 95-procentskrav, till exempel extra transporter med flyg.

Så snart som möjligt

I förslaget sägs att förändringen bör införas ”så snart som möjligt”. Anders Ygeman vill inte precisera vad det innebär.

”Flera av remissinstanserna har framfört kritik och remissvaren analyseras nu i regeringskansliet. Regeringen kommer att återkomma efter att en grundlig analys är gjord”, skriver Ygeman till TT.

TEXT: Maria Davidsson/TT
 

Fakta: Så snabbt ska brev delas ut

Den 1 januari 2018 ändrades den samhällsomfattande posttjänstens befordringskrav för brev med normalporto, från övernattbefordran till tvådagarsbefordran.

Sedan dess gäller att minst 95 procent av de inrikes breven ska ha delats ut inom två arbetsdagar, oavsett var i landet breven har lämnats in.

Det nya förslaget i regeringens promemoria innebär att kravet sänks till att minst 85 procent av de inrikes breven ska ha delats ut inom två arbetsdagar och att minst 97 procent av breven ska ha delats ut inom fyra arbetsdagar.

Källa: regeringen

TEXT: TT