
Mordet på en kvinnlig ambulansanställd sätter fingret på ett stort problem inom det offentliga Sverige. Med ökat informationsutbyte och med hjälp av AI bör liknande händelser kunna förhindras i framtiden, skriver Torsten Sandström.
Dådet i Nordanstigs kommun mot en ambulanssköterska visar på hur det offentliga Sverige genom åratal av korkad politik bidragit till elände. Uppenbarligen har den person som tillkallat ambulansen varit känd hos olika myndigheter för sina allvarliga problem.
Bara några dagar före mordet har den psykiskt sjuke gärningsmannen attackerat ambulanspersonal med ett basebollträ! Ändå har någon dag senare en ny ambulans ryckt ut till samma adress. Inga föreskrifter om risker och säkerhet har utfärdats.
Detta sker i tider då AI vältrar sig in över Sverige med möjligheter till information. Men det offentliga Sverige är som förhäxat av gamla politiska fördomar. Tala om konservatism från vänster till höger! Om hälsovården i akuta ärenden får datoriserad tillgång i tjänsten till myllret av offentlig information om en aktuell patients brottsbelastning borde vårdpersonalen kunna fatta bättre beslut. Inte minst vara på sin vakt!
Även myndigheter som betalar ut bidrag borde få snabb tillgång till offentliga register över andra myndigheters beslut vad gäller mottagaren av pengar från det offentliga. AI blir ett enkelt hjälpmedel. En snabbkoll avseende andra fattade beslut om penningbidrag från samhället till en bidragssökande ger självfallet en fylligare bild av personens ekonomiska behov. Även om möjligheten för det allmänna att spara skattebetalarnas pengar.
Likaså borde domar i brottmål vara helt offentliga. Myndigheter ska snabbt kunna ta del av dem. Och även människor och företag bör raskt kunna informera sig om eventuella faror i grannskapet eller om risker inför avtalsslut. Högsta domstolen har nyligen utvidgande tolkat reglerna om sekretess på internet. Lagstiftarna är som vanligt passiva! Jag säger: släpp information och AI fri för folkets bästa!
Jag menar således inte att sekretess ska gälla rörande beslut och anteckningar som samhället med stöd av lag fattat mot en person (det vill säga beslut som kvarstår efter överklagande). Jag kan förstås tänka mig att strykning sker i databaser av synnerliga skäl eller efter viss tid.
Sekretessens kärna ska enbart röra privata uppgifter som samlats inom en myndighet genom dess egna verksamhetsbeslut. Även sjukdomsdiagnoser och beslut om vård måste förbli hemliga utåt från myndigheten. En slutligt godkänd skattedeklaration ska alltså vara hemlig (myndighetens beslut om godkännande tillför nämligen inte någon viktig information). Däremot ska som sagt domstolsdomar och alla bidrags- och tillståndsbeslut vara offentliga. Även allmänheten måste kunna ta del av dem.
Införandet av lagstiftning om sekretess har missbrukats genom vänsterliberala partiers politiska beslut. Förvisso skapar en storvuxen stat i välfärdens samhälle en mängd information om medborgarna. Men jag menar att ytterst snåriga regler om sekretess borde kunna bantas rejält, så att endast strikt privata uppgifter om skötsamma individers privata förhållanden utpekas som hemliga.
Då en myndighet med stöd av lagstiftning enbart lagrat en uppgift om en enskild individ ska uppgiften endast undantagsvis vara offentlig. Känsliga privata uppgifter avseende vård, kön, skola och skattedeklarationer ska också ligga under sekretess. Men mellan myndigheter ska huvudregeln vara att alla uppgifter är offentliga för behörig offentligt anställd att ta del av i tjänsten. Missbruk ska liksom idag straffas.
En storvuxen stat är i sig problematisk, liksom stora kommunala enheter. De bör tuktas och bantas hårt. Men en naiv ineffektiv offentlighet är givetvis etter värre. Det som skett i Nordanstig är tydligt exempel på det senare. Och det finns en uppsjö liknande exempel.