
Allt åt alla, hela tiden. Den svenska rättsstaten har förlorat sin förmåga att säga NEJ, och resultatet är att självfallet att den utnyttjas på de mest bisarra vis. Detta skriver Torsten Sandström.
Under decennier med styre av Socialdemokratin – med korta perioder flumborgerliga allianser – har svenska samhället utvecklats till en spegelbild av Grönköping. Stora problem blottläggs, men litet görs åt dem. Och nya svårigheter skapas genom ren oklokhet eller passivitet. Hur rätt har inte skämttidningen med Grönköpings namn länge haft då man kritiserat Sverige!
Vi ser hur en vänsterliberal drömpolitik frätt sönder nationen. Detta syns såklart när det gäller dödligt våld och grov brottslighet. Utanförskapet i förorterna ekar. Även rättssamhället vacklar. För juridiken har drömmarnas politik varit förödande. Regler har inte byggt på förnuft, utan på storslagna och naiva förhoppningar.
Jag har nyligen skrivit om den invandrare som dödat sina två barn. I fängelset vill han dra fördel av den nya könstillhörighetslagen, som med all rätt kritiserats (men som Moderaterna ändå dragit igenom med hjälp av vänsterns liberaler). Mannen ifråga byter kön och vill därefter flyttas till ett kvinnofängelse. Lagen innehåller inte ens ett undantag för könsbyten som får samhällsskadliga konsekvenser. I drömmarnas Sverige ska alla få som dom vill!
SE ÄVEN: Barnmördare bytte kön – flyttas till kvinnofängelse
Nyligen läste jag om en dom från Skåne, där en marockan lockats till Sverige av en 30 år äldre svensk kvinna. Mannen fick uppehållstillstånd. Parets kärleksliv spårade dock ur. De två bråkade och pucklade på varandra. Mannen flippade ut och våldtog sin “välgörare”. Han dömdes därför enligt regelboken till 4,5 års fängelse, utvisning och skadestånd på 340 000 kronor. Då mannen inte kan betala tvingas staten sannolikt att delvis ge kvinnan ersättning för hennes lidanden. Kvinnan är ju ett “brottsoffer”.
När jag skriver om detta känns det som om något overkligt sker omkring mig i landet. Den gnetiga svenska lagstiftaren – som förr noga sökte balansera enskildas ansvar mot samhällets insatser för välfärd – förefaller har spårat ur. Tankar om eget ansvar och begränsning av det allmännas kostnader har farit all världens väg.
Bilden av Grönköping växer alltså fram. Där projiceras emellertid ett åldrigt Sverige med myndiga och stolliga töntar i ledningen. Nutidens Sverige framstår därför mer som ett hippiesamhälle som lutar åt vänster då man vill ge alla människor gåvor. En dubbelmördare av egna barn ska ges kostsamma förmåner. En flummig kvinna som importerat en älskare från Marocko får honom utvisad plus skadestånd från staten!
Hursomhelst framträder bilden av en mardröm. Den svenska nationen har under den politiska elitens ledning i rask takt gått in i väggen. Välvilliga men naiva politiker utvecklar regler – utan vederbörliga reservationer eller undantag – normer som ställer tankar om rimlighet och förnuft på huvudet. Det svenska rättssamhället har utvecklats till ett gökbo.