Under senare år har såväl spridningen av falska nyheter på sociala medier som eventuella åtgärder varit föremål för omfattande diskussioner. Särskilt i samband med valrörelser, nu senast det amerikanska presidentvalet. Forskningen på ämnet är däremot inte särskilt omfattande. En ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences bidrar till att förbättra kunskapsläget något.

Ett populärt grepp för att motverka spridning av falska nyheter är oberoende faktakontroller. Dessa utförs ofta av ledande nyhetsmedier eller av självständiga organisationer som anser sig vara politiskt oberoende. Det kanske mest välkända exemplet på det sistnämnda är Snopes. Trots deras popularitet vet vi lite om hur faktakontroller påverkar människors utvärdering av nyheter.

I den nu publicerade studien undersöktes i två snarlika experiment hur mer än 2 600 deltagares nyhetsvärdering påverkades av information om en förment oberoende faktakontroll från Snopes. Vidare undersöktes betydelsen av den tidpunkt för vilken informationen gavs. Samtliga experimentdeltagare visades 36 olika rubriker, vilka faktakontrollerats. Av dessa var hälften faktamässigt korrekta (”sanna”) och hälften felaktiga (”falska”).

För att kunna avgöra hur informationen påverkade experimentdeltagarnas nyhetsvärdering delades dessa slumpmässigt in i fyra olika grupper. Den första gruppen fick bara se rubrikerna, medan de övriga även fick information om huruvida rubrikerna hade klassificerats som ”sanna” eller ”falska” av Snopes. En av dessa grupper fick se informationen om faktakontrollen innan rubriken visades, en samtidigt som rubriken och en efter det att rubriken visats.

Deltagarnas grupptillhörighet bestämdes slumpmässigt, vilket gjorde det möjligt att bedöma effekten av den information de gavs om rubrikerna, liksom betydelsen av tidpunkten. För att erhålla ett mått på nyhetsvärdering visades deltagarna samma rubriker en vecka senare och de ombads då att bedöma dessas trovärdighet på en fyragradig skala. Denna gång fick ingen av grupperna information om utfallet av faktakontrollen, utan samtliga grupper såg bara rubrikerna.

Det visade sig att de tre grupper som en vecka tidigare fått information om faktakontrollen i genomsnitt var bättre på att identifiera huruvida rubrikerna var ”sanna” eller ”falska”. Skillnaderna var också överlag statistiskt signifikanta. Effekten av informationen visade sig även vara oberoende av deltagarnas kunskaper om politik och kognitiv reflektion (det senare bedömdes genom ett snabbtest). Av de grupper som informerats om faktakontrollen var den grupp som fick informationen sedan rubriken visats bäst på att klassificera sanningshalten.

Studien tyder med andra ord på att information om faktakontroll kan påverka människors nyhetsvärdering, liksom att tidpunkten för när informationen ges är av betydelse. I motsats till flera populära teorier är enligt studien människor i viss utsträckning beredda att i efterhand uppdatera sin uppfattning om information som redan har tagits in. Enligt artikelförfattarna visar resultaten därmed också på betydelsen av återkoppling i efterhand för att stärka minnet.

TEXT: Nyhetsredaktionen