Den pågående pandemin och brister i säkerhetsarbetet bidrar till att förstärka sårbarheterna, konstaterar Säpo i sin årsbok för 2020.

Sverige beskrivs som ett attraktivt mål för främmande makt och Säpo bedömer att underrättelsehotet fortsatt ökar.

– Det breddade hotet har blivit mer komplext. Vi ser att angreppen sker i huvudsak mot fyra sektorer. Den ena är våra friheter och rättigheter – vår yttrandefrihet – den andra är vår ekonomiska utveckling och den tredje vår politiska suveränitet. Den fjärde sektorn är den traditionella – vår territoriella suveränitet. Främmande makt blivit starkare i sin cyberförmåga att angripa dessa fyra sektorer, säger säkerhetspolischef Klas Friberg.

– Sverige är ett attraktivt land. Det finns kommersiella och militära mål och en framstående teknik, forskning och utveckling. Det gör att vi är intressanta för främmande och antagonistiska makter, fortsätter han.

Angående att statliga aktörer ger sig på mänskliga friheter och rättigheter säger Klas Friberg att han ser en ökad riskbenägenhet där dessa stater är offensiva och aggressiva mot regimkritiker i Sverige. 

– De kartlägger dem, försöker tysta dem och till och med mörda dem. 

Störst hot utgör Ryssland, Kina och Iran.

Går inte att utvisa

Den pågående pandemin har också skapat nya sårbarheter som utnyttjas. Från främmande makt handlar det bland annat om desinformation, medan våldsbejakande extremister använder pandemin i sin propaganda, skriver Säpo.

Attentatshotet från den våldsbejakande islamistiska och den våldsbejakande högerextremistiska miljön är fortsatt förhöjt.

– Den våldsbejakande extremismen utnyttjar också möjligheten att söka och få offentliga medel vilket stärker deras propagandaavsikt i Sverige, säger säkerhetspolischef Klas Friberg till TT.

Klas Friberg talar om att personer som bedömts som säkerhetshot som inte går att utvisa på grund av exempelvis risk för förföljelse i deras hemländer utgör ett ackumulerat säkerhetshot.

TT: Hur ska det angripas?

– Det är en utmaning för oss men också för samhället. Vi jobbar naturligtvis med att göra vårt bästa för att se till att det inte sker några brott eller terrorbrott från de här individerna. Det bästa som kan göras övergripande är att när det fattas beslut om utvisning för att man är ett säkerhetshot så ska man utvisas så fort som möjligt. Vi hoppas det kan ske snabbare än vad det sker i dag, säger Friberg.

Intresset för miljö- och djurrättsfrågor har ökat

Angående de tre inriktningarna inom våldsbejakande extremism – islamism, högerextremism och vänsterextremism – säger senior analytiker Ahn-Za Hagström att Säpo under en tioårs-period har gått från att prata om dem i "termer av hundratals till tusentals". Det finns en viss omsättning på dessa extremister och terrorister, påpekar hon.

Bulletin: Ahn-Za Hagström nämner att antalet extremister har ökat de senaste åren. Vilka extremister – eller vilken gruppering – syftar ni på då? 

– Inte någon särskild gruppering. Vi pratar i termer av miljöer. Det begreppet använder vi om organisationer, grupperingar, nätverk men också enskilda individer som uttrycker en avsikt eller förmåga att begå brott mot samhällsordningen, säger Ahn-Za Hagström.

Vad gäller den högerextrema miljön konstaterar Säpo att gränsen mellan våldsbejakande och icke våldsbejakande extremism blivit alltmer diffus. Man lyfter att intresset för miljö- och djurrättsfrågor har ökat.

”Det förekommer också glorifiering i sociala medier vad gäller attentat”, skriver Säpo.

Nu måste fler agera mot säkerhetshotet, anser Säpo.

”Det här är ingenting som kan vänta. Hoten är reella och de finns här och nu”, säger Klas Friberg.

TEXT: TT och Ana Cristina Hernández/Bulletin